Estetisk verksamhet

I och med införandet av Lgy11 togs 50-poängskursen Estetisk verksamhet (ESV) i gymnasieskolan bort. ESV var en kärnämneskurs och lästes av samtliga elever. De estetiska ämnena måste dock finnas i det individuella valet på varje gymnasieskola men i konkurrens med mer meritgivande ämnen står sig de estetiska ämnena rätt slätt. MR har i tidigare nummer av Musikläraren uttryckt farhagor över sysselsättning för lärare i estetiska ämnen i gymnasieskolan. Vad gäller direkta uppsägningar av lärare i de estetiska ämnena är vi osäkra på omfattningen och förhoppningsvis är antalet uppsagda lärare få. Vi saknar definitiv statistik. I våra tidigare kontakter med Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund sades att konsekvenserna dämpats av att många lärare pensionerats. Fakta får vi först i april 2013 då Statistiska Centralbyrån presenterar siffror för läraranställningar i landet hösten 2012. Det är väl knappast en alltför djärv gissning att det kommer att handla om dystra resultat.

Meningarna om effekten av borttagande av ESV i gymnasieskolan går isär. LR:s Metta Fjelkner uttryckte en något avvaktande position när hon uttalade sig i frågan:
”Dom elever som redan på grundskolan har blivit intresserade utav estetiska ämnen, som spelar instrument eller som på annat sätt sysslar med estetisk verksamhet och tycker det är väldigt kul; min bild är att de kommer att vara fortsatt lika intresserade framgent som de är idag så att egentligen så skulle jag kunna säga att det blir i stort sett plus minus noll alltså att det blir lika många framöver som det har varit idag”.
Ja, så kan man gardera sig. Eller så säger man som Agneta Lundberg (s), ledamot i utbildningsutskottet
“Ja det är klart att dom tappar jobben, alltså det blir ju betydligt mycket mindre för det är ju bara dom som väljer till det då som kommer att läsa dom ämnena, inte dom andra, så det är ju klart att det kommer ju minska drastiskt på arbetet för dom lärarna”.
För att få lite mer information kontaktade Musikläraren Lärarnas Riksförbund och utredaren Pontus Bäckström. Svaret vi fick är detta:
Den fråga som MR inkommit med till förbundet sedan tidigare har hamnat på mitt bord. Jag ber om ursäkt att svaret har dröjt, men det har att göra med att jag har velat undersöka om vi kan se några förändringar kring ESV-lärarna i vår tillgängliga statistik.

Den statistik vi har att tillgå är dels vår medlemsstatistik, dels vår partsgemensamma statistik med SKL. Båda dessa dras med vissa problem för att kunna besvara din fråga. Dels bygger vår egen statistik på egenrapporterade uppgifter från medlemmarna. Det gör statistiken otillförlitlig vad det gäller vissa typer av uppgifter (arbetsgivare/uppdaterad sysselsättning etc). Dels bygger den partsgemensamma statistiken på inrapporterade uppgifter från arbetsgivarna, vilka inte alltid använder enhetliga benämningar, ämneskombinationer och annat för sina tjänster. Detta gör att jämförbarheten inte alltid är på topp. Sist men inte minst kan vi i statistiken inte heller med säkerhet veta vad lärarna faktiskt gör på sin arbetstid: Man kan vara kodad som musiklärare hos oss men kanske jobbar med något annat.
Med dessa förbehåll sagda så har jag i mina efterforskningar inte kunnat se några stora förändringar avseende sysselsättning för berörda lärargrupper, var sig för LR eller LF. De förändringar som skett åren 2009-2012 är mycket små och pekar i någon mån åt olika håll. Exempelvis så är antalet bildlärare något färre i båda förbunden år 2011 än vad de var år 2009 (40 lärare totalt), samtidigt som antalet musiklärare är något fler (13 fler år 2011 än år 2009). Dessa uppgifter ska också jämföras mot det totala antalet gymnasielärare som ingår i den partsgemensamma statistiken, vilka har sjunkit med cirka 600 lärare från år 2009 till 2010 och cirka 60 från 2010 till 2011.

Dessa uppgifter gäller några få år, och det kan vara som så att vi kommer att se större effekter längre fram i tiden. Vilka effekter GY2011-reformen fått totalt sett dröjer det därför innan vi kan dra slutsatser om.

Angående den till kongressen inkomna motionen om den estetiska verksamheten så har en viktig princip för förbundsledningen varit att man i diskussionen om gymnasiegemensamma ämnen inte har velat ställa olika medlemskategorier emot varandra. Det är nämligen många olika lärarkategorier detta berör, till exempel naturvetenskapslärare och historielärare. Förbundet har däremot drivit frågan om det estetiska programmets kvarvarande och tydligare profil som högskoleförberedande program vilket vann gehör. Att det estetiska programmet finns kvar har också stor betydelse för ESV-lärarnas fortsatta tjänsteunderlag. Hör av er om ni har några fler frågor!

Det som Pontus Bäckström antyder i slutet av svaret är att det finns diskussioner om att även ta bort det estetiska programmet i gymnasieskolan, något som helt och hållet skulle beröva gymnasieskolans elever möjligheten att ägna sig åt kultur och skapande!

Vad gäller den motion till Lärarnas Riksförbunds kongress som det också refereras till i svaret publicerar Musikläraren LR:s yttrande nedan:

Motion 279 till Lärarnas Riksförbunds kongress
Rubrik: Arbetslösa ESV-lärare när Gy11 genomförs.
I motionen uttrycker ESV-lärare sin oro över svårigheten att få respons i media och påverka politiker, tystnaden från LR som medfört att lärare lämnat LR, etc.

LR:s yttrande
Lärarnas Riksförbund står i huvudsak bakom den nya gymnasieskolan. Gy 2011 har medfört en stringens och tydlighet som tidigare gymnasieskola saknade. Gy 2011 ger bättre förutsättningar att skapa en likvärdig utbildning över hela landet. Strukturen följer även de grunder som förbundets medlemmar angett i interna undersökningar inför reformen.

Lärarnas Riksförbund känner väl till problematiken som motionären beskriver och förbundsstyrelsen känner en oro för medlemmarnas krympande tjänsteunderlag och elevernas minskade möjligheter till estetisk verksamhet. När enskilda ämnen, som i det här fallet estetisk verksamhet, inte kommer att finnas i samma utsträckning som tidigare är detta en följd av politiska beslut som fattas av Sveriges Riksdag.

LR:suppgift är att på bästa tänkbara sätt tillvarata alla medlemmars intressen. Gymnasieskolan har i likhet med andra skolformer ett begränsat tidsutrymme att fördela mellan olika ämnen. Styrelsen vill poängtera att förbundet inte kan ställa olika medlemsgrupper och deras önskemål mot varandra.
Förbundsstyrelsen vill framhålla att förbundet har haft en medveten handlingsplan i denna fråga. Påtryckningar från bland annat Lärarnas Riksförbund har resulterat i att det estetiska programmet finns kvar som nationellt program. Förbundet har även aktivt verkat för att skapa ett obligatoriskt utrymme för estetisk verksamhet. Kommande förbundsstyrelse måste noga följa utvecklingen inom gymnasieskolan.

Förbundsstyrelsen är oroad över att regeringen är på väg att dra ner statsanslaget till gymnasieskolan med nästan två miljarder. Det är också bekymmersamt att minskade elevkullar i kombination med att det inte längre i samma utsträckning är möjligt med specialutformade program, riskerar att leda till stora neddragningar inom gymnasieskolan i ett flertal kommuner.

Förbundsstyrelsen kommer att följa upp och analysera vilka effekter strukturen för gymnasieskolan har fått när det gäller medlemmarnas tjänsteunderlag och hur elevernas individuella val påverkar olika ämnen. Detta omfattar även de estetiska ämnena.


Stärk de estetiska ämnena - Lärarförbundet
Att kunna kommunicera och vara kreativ är avgörande för att människor ska kunna arbeta med utveckling, nytänkande och nå ut med budskap, tankar och produkter. Sannolikt kommer dessa kompetenser att vara bland de allra viktigaste på framtidens arbetsmarknad oavsett om man ska bli lärare, hantverkare, ekonom eller konstnär.
Europaparlamentet har enats om åtta nyckelkompetenser. Det är kompetenser som anses avgörande och nödvändiga för personlig utveckling, aktivt medborgarskap, social sammanhållning och anställningsbarhet i ett kunskapssamhälle. En av de åtta förmågorna är kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.
I Sverige har de estetiska ämnena länge varit självklara i gymnasieskolan, grundskolan och förskolan. Men i den nya gymnasieskolan tas estetisk verksamhet bort som obligatoriskt ämne. Den självklara plats som ämnena har haft i utbildningssystemet försvinner.
Estetisk och kreativ förmåga kan, precis som skriftlig och matematisk förmåga, utvecklas och behöver kontinuerligt underhållas, stimuleras och bekräftas. Det borde därför vara självklart att gymnasieskolans alla elever ska få fortsätta utvecklas på detta område. /.../
Regeringen har infört satsningen Skapande skola för grundskolan. Kommuner och fristående skolor kan söka pengar för att erbjuda professionell kultur och konstnärlig verksamhet i skolan. Det är en bra satsning — men inte tillräcklig. Om utbildningsministern menar allvar med att förstärka de estetiska ämnena har vi ett par förslag på satsningar.
• För det första föreslår vi att de estetiska ämnena börjar behandlas likvärdigt med traditionella kunskapsämnen. Vi vill se en bred satsning på elevernas kunskaper i estetiska ämnen i förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. En sådan satsning kan lyfta elevernas förmågor och kunskaper både i de estetiska ämnena och i skolans övriga ämnen.
• För det andra vill vi att gymnasiereformen ändras. Det är helt orimligt att inte alla elever i gymnasieskolan får tillgång till de estetiska ämnena. Vi vill därför att estetiskt lärande återinförs på alla program.
• För det tredje vill vi se en satsning på musik- och kulturskolorna. I tio av landets kommuner finns ingen musik- och kulturskola alls. Flera kommuner har också kraftigt skurit ned på verksamheten, infört högre avgifter och försämrat tillgången för eleverna. Gör i stället musik- och kulturskolan till en egen skolform och ge alla elever chansen att delta.
Det här några förslag som skulle kunna göra Sverige mer konkurrenskraftigt, leda till nya innovationer och ökad kreativitet.

Eva-LisSirén/Lärarförbundet
Källa: Lärarnas Tidning