Nätverk i musik arrangerade lördagen 14 oktober sin fyrtionde konferensen.
Nätverket träffas två om gånger om året, i mars och i oktober.
Konferensansvarig sedan starten 1995 är Torbjörn Agerberg, verksam som musiklärare på Kvarnbyskolan i Mölndal och som didaktiklärare vid Högskolan för Scen och musik i Göteborg.

Temat för dagen var musik och integration, med underrubrikerna: körsång som intergration, musik som språkinlärning, orkester med nyanlända samt ”Songlines”, ett musikaliskt intergrationsprojekt.
Under 2015 kom 35 369 ensamkommande ungdomar till Sverige. Nästan lika många barn kom hit med sina familjer. De flesta av dessa unga människor kommer i kontakt med utbildning och med undervisning i svenska språket och det är här som musiken kommer in i bilden.
Inbjudna gästföreläsare var Sara Mjönes, Simon Ljungman, Jan Mattson,
Sarkawth Karlsson, Yohanna Eek och Ron Davis Alvarez.
 

”Det finns elever som ifrågasätter om man längre lär sig något i skolan, kanske lär man
sig bättre utanför skolan?” Detta är ett citat av Pelle Frantzich. Pelle var en av de föreläsarna som under temat ”Flipped classrom”lockade ett 70-tal musiklärare till Högskolan för Scen och Musik i Göteborg lördagen 7 mars 2015.
Övriga föreläsare, som alla är verksamma musiklärare, var Kristina Stenborg, Rickard Carlsson och Niklas Kleberg.

Samtliga föreläsare har anammat flipped classroom som arbetsmetod. Metoden kan kortfattat beskrivas som ett interaktivt sätt att få eleverna att fortsätta sitt lärande efter skoltid, på raster och på fritiden, där nätet är den huvudsakliga plattformen; genom att använda annat än ”lösblad och stenciler” som mobiltelefoner, surfplattor används verktyg som känns närmare elevernas vardag. Webbaserade
övningar och instruktionsfilmer, föreläsningar och redovisningar blir naturliga inslag i undervisningen.

Förmiddagen innehöll presentationer som på skilda sätt visade hur man kan arbeta med ”Flipped classroom”. Kristina Stenborg redogjorde för hur man kan använda sig av korta instruktionsfilmer filmade med iPads som laddas upp på skolans lärportal (ex. Fronter).
Rickard Carlsson visade hur man kan samla allt sitt musikläromedel på en egen blog där eleverna hittar sina uppgifter. Niklas Kleborg visade hur man kan bygga upp en interaktiv hemsida där även elevernas egna inspelningar kan publiceras (med lösenordsskydd). De tre arbetssätten visade på olika möjligheter att använda sig av digitala verktyg och blev till stor inspiration inför eftermiddagens praktiska
arbete med att producera egna instruktionsfilmer.

”Tidigare var eleverna en klump,nu är de individer”. Det är den sista föreläsaren Pelle Frantzich som yttrar dessa ord. ”Individer blir eleverna i den meningen att samtliga elever får ett konto i en webbaserad miljö.
Alla elever har en egen sida; ”Min sida”. Till sidan streamas låtar, där finns instruktionsfilmer och där redovisar eleverna sin stegvisa kunskapsutveckling. Pelle Frantzich, musiklärare på Fridaskolan i Göteborg, har nu gått över till att presentera den mer kommersiellt baserade lärplattformen Playalong. Pelle fortsätter lite provokativt med att påstå att ”som lärare slutar man att vara just lärare”; istället
träder man in i rollen som tutor, handledare, som lyssnare och recensent. I denna roll kommunicerar man med eleverna -- var som helst, på vilken tid på dygnet som helst”.

Playalong som lärplattform har funnits ett tiotal år. Initiativet till plattformen togs av kulturskolan i Stockholm för att hjälpa alla de eleverna som inte fick plats i instrumentalundervisningen höstterminen 2002, en köåtgärd helt enkelt. Nu är 44 kulturskolor och det finns ca 30000 prenumererande personer
med i konceptet. Inget hindrar att en grundskola är med. Kostnaden är ungefär 5:-/elev och termin. Även privatpersoner kan prenumerera på lektioner. Pelle Frantzich berättar att medelprenumeranten hos Playalong heter Bosse, är 52 år och spelar gitarr (!). ”Våra elever lever på nätet, vi lärare är gäster...
”

Efter lunch får deltagarna i nätverksdagen ägna sig åt praktiska övningar. I smågrupper spelas korta instruktionsfilmer för instrumentspel in på mobiltelefoner och surfplattor. Dessa filmer publiceras med en häpnadsväckande omedelbarhet på YouTube och i storgrupp tittar vi gemensamt på samtliga
gruppers ”prestation”.

www.playalong.se
http://musikrumrickard.blogspot.se/
https://musiksmedjan.wordpress.com

Lördagen 5 oktober 2015 samlades 85 musiklärare på Högskolan för Scen och Musik i Göteborg för att ta del av och diskutera bedömningsstöd i musik för årskurs 6 och 9. Workshopledare var Olle Zandén och Susanna Leijonhuvud. Olle är lektor i musikpedagogik i Växjö och Susanna är fil.lic. och doktorand i musikvetenskap vid Musikhögskolan i Örebro.

Dagordningen för den trettiofemte nätverksdagen presenterades av Torbjörn Agerberg:
• Information om bedömningsstöd i musik.
• Arbete i grupp med exempel från bedömningsstöden
• Utbyte av erfarenheter från grupparbetet
• Presentation av musikpedagogisk forskning med direkt anknytning till de aspekter som presenteras i bedömningsstöden

Musikläraren konstaterar att det nu finns ett multimodalt bedömningsmaterial som kombinerar skriven text med video- och ljudinspelningar av musicerande elever. Materialet har tagits fram i samverkan med ett antal referensgrupper bestående av musiklärare från hela landet. Materialet innehåller autentiska inspelningar av musicerande elever och visar musicerandets komplexa ljudliga verklighet och inte bara de aspekter som kursplanens kunskapskrav fångar. Bedömningsstödet antas säkerställa en likvärdig och rättvis bedömning och betygsättning.

Inledningsvis redogör Olle och Susanna för processen att ta fram bedömningsstödet och de betonar att de hade uppdraget från Skolverket att ta fram ett material som de sedan har ”sålt”. Det betyder att ”varan” som köpts av Skolverket nu kan göras om efter behag. “Jag vet inte hur det kommer att se ut i slutändan”, säger Susanna uppgivet. Bedömningsstödet för årskurs 9 finns på Skolverkets hemsida medan det för årskurs 6 ännu saknas i skrivande stund (131115).

På förekommen anledning frågar en av deltagarna: ”Skall vi då inte få bestämma någonting alls själva, som professionella yrkesmän?

Olle svarar att frågan är relevant men att bedömningsstödets syfte är att hjälpa lärare att bli mer självständiga och utveckla skicklighet att göra professionella bedömningar. Han refererar till begrepp som humankapital, socialt kapital och diskretionärt kapital. Det senare begreppet handlar om professionellt omdöme, förmågan att, efter ”kanske tio tusen timmar i verksamheten” göra en professionell bedömning av en skolsituation och veta att den är relevant och tillförlitlig. Det är nödvändigt att lärare förflyttar sig från att vara privatskickliga till att bli professionella i gemenskap med andra lärare. Han gör en reflektion över begreppet resonera, som dels kan relateras till raison – förnuft och tänkande – och resonare – klinga tillbaka. Vi måste alltså träna oss att förnuftigt tänka om det klingande material vi hör i samband elevmusicerande! Vi måste resonera – mera!

En deltagare vill nu diskutera gemensamma och likvärdiga förutsättningar inför betygsättningen. Det som åsyftas är betydelsen av undervisningsgruppens storlek, om eleverna har övat inför bedömningen, om de haft musikundervisning i tidigare årskurser, etc. Detta har naturligtvis inverkan på bedömningen. Olle och Susanna undviker frågan genom att föra över diskussionen på ”begreppet gemensam sång”. Enligt Skolverket betyder begreppet gemensam sång dels att elever sjunger tillsammans, men också att en elev deltar med egen sång tillsammans med någon annan elev eller lärare som spelar ett instrument (!) Musikläraren ber att vid ett annat tillfälle få redovisa den animerade diskussion som nu vidtar.

Efter ytterligare fördjupning i bedömningsstödet är det dags för grupparbete. Med anvisningen att samspela och samtala kring olika aspekter i kunskapskraven beger sig deltagarna ut för att praktiskt fördjupa sina kunskaper i att formulera utsagor i bedömning.

Efter lunch och redovisning av grupparbetet gör Susanna och Olle en forskningsöversikt med relevans till bedömningsmaterialet. Nästa Nätverk i Musik äger rum i början av mars 2014.
Välkomna då! Musiklärare behöver träffas!

Lördagen 2 oktober 2010 träffades Nätverk i Musik för tjugonionde gången. Nätverket startade 1994 och "sammanträder" varje år den första lördagen i oktober och den tredje lördagen i mars. För 16 år
sedan var ambitionen att implementera kursplanen i musik i LPO94.

Denna oktoberlördag var det dags för information och diskussion om de nya kursplanerna i musik för grundskola och gymnasieskola i Skola 2011. Knappa femtiotalet musiklärare var samlade när Annika
Falthin och Peter Larsson från Skolverket inledde konferensen med att kort redogöra för huvuddragen i kursplanerna.

Grundskolan
Mål för undervisningen och huvudsakligt innehåll är nu fastlagda av riksdagen (se notis om huvudsakligt innehåll!). Det som återstår och som skapar mest huvudbry för ansvariga är att hitta "vettiga" formuleringar för kunskapskraven, som ersätter betygskriterierna. I begreppet kunskapskrav ligger att eleven måste ha de kunskaper som formuleras i kursplanen – möjligheten att översätta de centrala betygskriterierna till lokala kunskapskrav och därmed "begriplig svenska", som någon av deltagarna sade, försvinner. Det är de centralt formulerade kunskapskraven som gäller. Skolverket har inte för avsikt att gå ut med några direktiv om hur lärare skall tolka dessa.

Som exempel kan Musikläraren nämna att vad gäller sång och spel skall eleven på A-nivå sjunga med säkerhet, på C-nivå med relativ säkerhet och på E-nivå i "någon mån". Vad gäller mer teoretisk kunskap skall eleven på E-nivå kunna göra "enkla kopplingar", på C-nivå göra "utvecklade kopplingar" och på A-nivå göra "välutvecklade kopplingar". Detta är formuleringar som gällde 2 oktober. De kan komma att ersättas....

Betyg sätts i en sexgradig skala. Skrivna kunskapskrav, s.k. berättelser, finns för betygen A, C och E.
Vid betygsättning skall allt läraren känner till om eleven bedömas. Detta betyder att även det som
eleven har lärt sig i den kommunala kulturskolan eller i annan frivillig verksamhet skall vägas in i
betyget.

Vad gäller nivån på kunskapskraven varierar uppfattningarna. Några tycker att kunskapskraven i
år 6 är för låga, andra att de är för höga. Här känns det som de avgörande faktorerna är tillgång till
behöriga lärare och ändamålsenlig utrustning. I sammanhanget meddelar Annika Falthin att det i
kommentarmaterialet i nuläget finns skrivningar om att "det måste finnas rimliga ramfaktorer" för
att eleverna skall ha möjlighet att nå kunskapskraven för samtliga betyg. Musiklärarens spekulation
är att sådana formuleringar kommer att strykas eftersom Skolverket knappast kan stipulera materiella villkor för kursplanens genomförande. Skolverket får fortfarande inte uttala sig om hur undervisningen skall bedrivas! Det är kommunerna som bestämmer över de medel som skall fördelas till skolan och dessa varierar, det vet vi.

Gymnasieskolan
Som Musikläraren i tidigare nummer informerat om försvinner kurserna i estetisk orientering på det
estetiska programmet och estetisk verksamhet som kärnämne på samtliga program. Det individuella
valet minskar med 100 poäng till 200 poäng. Extra meritpoäng för språk och matematik "ställer
också till det", för att använda Peter Larssons formulering. När man söker till högskolan får eleven
extra meritpoäng för språkkurser och matematikkurser. "Detta påverkar redan idag elevernas val". På
Hvitfeldska gymnasiet i Göteborg hade man läsåret 09/10 två kursgrupper i engelska C. Innevarande
läsår finns det 10 grupper! Många av dessa elever läste tidigare estetiska kurser! På frågan om gymnasieskolan enligt gymnasieförordningen måste erbjuda estetiska kurser, svarade Peter Larsson lite uppgivet. "Javisst. Men inte vilka. Det räcker med att erbjuda drama som estetisk kurs!"

Efter denna inledning skedde diskussioner i grupper där huvudsakligen kunskapskraven diskuterades.

Avslutningsvis skulle Musikläraren vilja påstå att musikämnet i grundskolan klarat läroplansreformen
relativt väl. De estetiska ämnena i gymnasieskolan har däremot hamnat i strykklassen.
När det gäller utbildningen till förskollärare och grundlärare har regering och riksdag också placerat
de estetiska ämnena i denna klass. Möjligheterna att läsa dessa ämnen i den omfattning som krävs
för att leva upp till kursplanens mål och kunskapskrav har kraftigt reducerats. Det räcker framledes
med en halv termins