I det politiska klimat som nu råder skall det vara svenskt och vi skall enas till ett folk. En kulturkanon diskuteras och vi sjunger allsång både på Skansen och på Liseberg. Om betydelsen och glädjen av allsång går meningarna isär, åtminstone om vi skall tolka de motståndsyttringar som skreks fram när vi skulle ha jubileumsfest i en förening som vi tillhör:
”Inga allsånger”. Men då har dessa allsångshatare kanske missat ”Svenska allsånger”?

Boken tillhör kategorien tegelstenar, tung och omfångsrik, nja, kanske mer av typen lättbetong? Notfabriken har tidigare givit ut ”stora böcker” med namn som Svenska Skratt, Svenska Dansband och Svenska Schlager. Vi har inledningsvis varit kritiska till dessa volymer, sorgfälligt utvalda pärlor av vissamlingsnestorn Ingemar Hahne. Men vi har efterhand dock veknat i vår inställning och tyckt att de väl finner sin plats i bokhyllan, även om vi efter viss möda hade kunnat hitta låtarna på nätet, om ej inom en armlängds avstånd.

Nu finns den framför oss, Svenska Allsånger. Boken är ett konglomerat av de bästa låtarna från de stora samlingarna. Knappa tre hundra sidor sånger och femtio sidor matnyttiga kommentarer. Mycket bra! Illustrerat i läckert svart och vitt har Tord Nygren gjort. Sist i boken finns såväl piano, gitarr som uckelele-ackord i samtliga kromatiska tonarter. Det hade
kanske räckt med ”vanligaste ackorden”? I vilken låt har vi användning för ett F#7sus4?
Sångerna är tonartsmässigt väl anpassade till att sjungas av ”alla” och kommer säkert att tillhöra kategorin december- inslagna böcker, då den även klarar att balansera rätt länge på notstället – uppslagen – utan att drösa i golvet.