Kompa med stil

Så gott som dagligen slår vi oss ned vid pianot och kompar oss själva till diverse låtar. Vi konstaterar ständigt att sången och spelet definitivt behöver utvecklas. ”Det låter så där…”, som våra närstående
brukar säga.
Det var med stor glädje vi uppmärksammade en ny kompbok, ”en ny bok för och musiklärare som kompar på piano”, som det står i ”Kompa med stil”.

Vi kontaktar författaren, Carl Dovrinder. Carl berättar inledningsvis att han egentligen är rockmusiker, utbildad på musikhögskolan i Malmö och att han i många år arbetat som frilansande musiker och barpianist. Numera delar han sitt yrkesliv med arbete som instrumentalpedagog på kommunala musikskolan i Kristianstad.

– Härligt att du tecknat ner dina tankar om kompspel och hur vi kan få det att låta bättre och riktigt svänga. Vem vänder sig boken till i första hand?
– Under de år som jag arbetat som pianopedagog och barpianist, bland annat på hotell-
kedjan Hilton, har jag ofta ofta kommit i kontakt med andra musiker som undrat varför det finns så få böcker om den moderna formen av brukspiano som kan tillämpas på dagens populärmusik, och inte bara på sextiotalets och sjuttiotalets musik. Därför har jag skrivit
och gett ut en e-bok med ca 40 minuter liveinspelat material som tagit mig ca två år att sammanställa. Den huvudsakliga målgruppen är repetitörer och musiklärare med piano som biinstrument. De får en lättanvänd och inspirerande idébank som i kompväg täcker upp en stor del av den musikaliska världskartan. Även om boken inleds med en liten teoridel så är det mer en praktisk bok avsedd för instrumentutövning än en teoribok.

– Du har valt använda nätet som bas, det är en e-bok?
– Jag har sett att vissa böcker där CD-skivor medföljer har fungerat bra. Men tekniken går framåt och CD-spelaren blir allt mer sällsynt i hemmen. Därför hoppas jag att det digitala formatet med inbäddade ljudfiler blir ett bra alternativ och med en laptop fungerar det även i undervisningssammanhang.
Det kräver dock att man använder Acrobat Reader på en dator för att se de klickbara ikoner som aktiverar ljudet. Om man enbart lånar boken kan du läsa noterna, men inte spela upp ljudet.

– Hur har du arbetat fram materialet som används i boken?
Under mina år som barpianist har jag kommit i kontakt med många musikaliska ytter-ligheter och pressat mig själv att snabbt hitta kreativa spelsätt som fungerar till låtar som jag hört någonstans men aldrig tidigare spelat. Därifrån kommer mycket av min egen kunskap. Därtill har jag länge analyserat hur diverse artister kompas eller kompar sig själva på piano. Youtube och inte minst Spotify har varit
ovärderliga verktyg i detta rätt omfattande
och tidskrävande arbete.

– Även om det inte direkt kryllar av svenska böcker om pianokomp så har det skrivits en handfull redan. Vad är det som gör den här boken unik förutom att det är en e-bok?
– Jag ser att de flesta svenska böcker som redan finns börjar bli omoderna eftersom de inte tar upp spelsätt som går att applicera på kommersiell musik från 80-talet och framåt. Ofta beskrivs dessutom pop eller rock som homogena musikstilar, trots att det räcker att slå på radion i några minuter innan man hör en låt som inte alls överensstämmer med vad som står i böckerna. Jag har satsat på kvantitet istället för att som många andra böcker
beskriva ett mindre antal komp tillsammans med fullt utskrivna ackordsförlopp.
Istället vill jag låta de klingande exemplen tala. Det finns en hel del genomtänkta pianistiska approximationer i boken som uppmuntrar till flexibilitet för den som lyssnar,
imiterar och reflekterar.

– Vad vi förstår så saknas musikstilar från många länder, du har utelämnat musik från tex. Asien?
– Alldeles riktigt. Och det enkla svaret är att alla musikstilar helt enkelt inte är överförbara till akustiskt piano. Exempelvis bygger merparten av de musikstilar som härstammar från Afrika och Sydamerika på rytmer från olika trummor och rytminstrument som sammantaget
bildar rytmiska mönster som två händer på en klaviatur inte kan klara av. Det händer
dock då och då att stilar förenklas och etablerar sig som accepterade kompmodeller för klaviaturinstrument. Dessutom finns det musik där en viss instrumentuppsättning
bildar ett så karaktäristiskt sound, att det ofta är lönlöst att försöka återskapa det på en klaviatur. I den kategorin faller ofta såväl hiphop som traditionell musik från Mellanöstern in.
Där lämnar vi Carl och kastar oss över innehållet i ”Kompa med stil”. Vi återkommer med våra synpunkter på boken.