Estetkongress - Lund

Anteckningar förda vid Estetkongressen av Lars Pollack, musiklärare , Kulturama Gymnasium.

Bäste musiklärare! Håll till godo!


Fredag 18 mars
Efter registrering på gymnasieskolan Spyken i ett soligt men svalt Lund var det dags för kongressens öppnande av Sverker Zadig, kongressgeneralen. Sverker var lad att kongressen äntligen kunde bli av efter två års covidvila och lämnade över ordet till kongressens inledande föredragshållare.

Om ämnesbetygsreformen i gymnasieskolan
Andreas Bhatti, undervisningsråd på Skolverket med ansvar för Estetiska programmet.
Andreas arbetar med ämnesbetygsreformen, som nu är ute på remiss. Förslaget innefattar bl.a. följande:
• Längre och mer sammanhållna ämnen med tydligare progression
• En eller flera ”nivåer” inom ett ämne. ”Nivåerna” är i allmänhet på 100p och motsvarar grovt sett dagens ”kurser” inom dagens ”ämnen”.
• I de nya betygskriterierna blir det mindre ”avcheckningar” och mer övergripande kriterier vilket ger professionen mer frihet.
Man skissar också på att slå ihop kurserna under ämnet musikteori till ett enda ämne där varje nivå innehåller delarna musiklära, gehör och arrangering/komposition, med progression mellan nivåerna.
Dagens kurs ”Ensemble med körsång” försvinner. ”Ensemble” blir ett ämne och ”Körsång” ett ämne.
Historia2b föreslås flytta till programfördjupningen och Digitalt skapande blir ett gymnasie-gemensamt ämne.

Estetiken, hjärnan och vår hälsa – hur hänger det ihop?
Dr Eva Bojner Horwitz, professor i musik och hälsa vid Kungl. Musikhögskolan i Stockholm och forskare vid Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet

Föreläsningen gick i ett högt tempo. Det är väsentligt för den uppväxande generation att ”stretcha sin känslomässiga repertoar” genom estetisk verksamhet. Estetik tidigt i skolan hjälper den unga människan att komma i kontakt med sina känslor. En undersökning visade att en timme extra musik i veckan innebar bättre hälsa för elever och lägre cortisolnivåer, samt lika bra eller bättre kunskaper i matematik i jämförelse med de elever som i stället fått extra matte. ”Skolverket borde se sig själva uppifrån och försöka komma ifrån de gammalmodiga sätten att mäta kunskap” var ord som Eva riktade till Skolverkets representant. .

Paneldebatt med politiker från riksdagspartierna
Deltagare: Vasiliki Tsouplaki (V), Lina Olsson (S), Rasmus Ling (MP), Adrian
Kaszperczyk (L), Roland Utbult (KD), Niels Paarup Petersen (C).
Noteras kan att SD tackade nej/fick förhinder. M hade inte svarat alls på huruvida de ville delta trots upprepade frågor.
Moderator var Josefine Fälth, ordf. Sveriges Elevkårer

Diskussionerna fick två huvudteman.
Det ena temat var om effekter av pandemin på kulturen och kulturskolan.

Samtliga deltagare höll med om att det blivit negativa effekter och att mycket kunde gjorts bättre. I perspektivet framåt talade Vänsterpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Centerpartiet och betydelsen av tillgänglighet med hänvisning till ett glesbygdsperspektiv och att eleverna borde få gå i kulturskolan ”tjugo minuter” på skoltid. Liberalerna menade att det var viktigt att ta tillvara de digitala färdigheterna som utvecklats under pandemin.

Det andra temat var ”ett återinförande” av ett obligatoriskt estetiskt ämne i gymnasieskolan.

C: – Man var rädd för bredden i valfriheten, och kanske är det inte bra att ha ännu fler ämnen ännu. Men kanske vi ska tänka över det igen?
KD: –Vi är inte där ännu att ta tillbaks detta ämne.
L: –Vi vill inte göra det obligatoriskt, för då kommer elever hoppa av. Det kan istället vara mer kulturella gemensamma lektioner som att gå på teater på svenskalektioner.
MP: – Vi vill ha ett estetiskt ämne på gy för alla!
S: –Vi vill ha estetiskt på gr och gy för alla elever.
V: – Vi instämmer. Utbildningspolitikerna borde ta fasta på forskningen om kulturens viktiga roll för hälsa och inlärning.

På en publikfråga angående att techbranschen ropar efter kreativa människor och att orkestrar får leta efter personal från andra länder samt att ”Hur kan vi lita på att ni tar dagens diskussion med er till riksdagen?” .... svarade partiernas representanter: ”Vi kommer att göra vårt bästa....”

Lördag 19 mars
GeMu1 & 2
Manuel Ahlqvist, förstelärare i musik på Spyken, Lund, samt metodiklärare på Musikhögskolan i Malmö.

Vi fick många konkreta tips på hur man kan variera undervisningen i GeMu-kurserna genom olika praktiska och teoretiska moment.
• Notskrivningsprogrammet MuseScore för att koppla teoretiska moment till klingande ljudexempel
• Korta instruktionsfilmer inlagda/länkade med mjukvara Edpuzzle.
• Gehörsträningsmjukvaran EarMaster där diktamen och à vista-träning finns med. Eleverna kan sjunga eller med en klaviatur spela in i datorn och få feedback.

En intressant sak var att de använder Soundtrap för att göra sångprov. Gehörsproven görs annars i Musescore på det viset att eleven får en ljudfil på en melodi eller rytm och ska återskapa den i Musescore. GeMu2 är ett individuellt val på Spyken. De ger inte längre någon ArrKo-kurs alls. GeMu2 görs med mycket arrangering i. En stråkkvartett spelar elevernas arr
som avslutning på stråkkvartettsblocket.

Gotlands tonsättarskola
Mattias Svensson Sandell, tonsättare, lärare och utbildningsledare på Gotlands Tonsättarskola.

Skolan har två KKU-utbildningar: Kompositionslinje 2 år, 23 platser, samt Komposition fri konst 1år, 3 platser, Elever som inte läser noter kan tas in på skolan. Mattias menade att ” Om man bara håller på med noter så kan det kopplas bort från det kreativa skapandet. De lär sig i den ordning som man behöver” Man använder programmet Dorico. Redan första terminen träffar eleverna en ensemble. Efter mötet reviderar de sitt stycke Teorin börjar i praktiken och kreativiteten
Det finns även en förberedande linje: ”Tonis online”. Detta är en gratis onlinekurs med fokus på breddad rekrytering till ovanstående linjer. Åldersspannet där är nu är 19-62 år. Efter vad vi såg verkar det vara ganska mycket ljudcollage och liknande samt en hel del samarbeten över
nätet mellan eleverna med stöd av programmet Jamboard.

Jag har också rätt att ljudsätta världen”
- om tjejers och transpersoners tillblivelser som musikskapare i musikteknologiska lärmiljöer
Camilla Jonasson, fil dr i musikpedagogik, lärarutbildare, feminist och rocktrummis
Avhandlingen visar bland annat att musikprogram eller datorer inte upplevs vara ”könade” på samma sätt som exempelvis jam, eller instrument som trummor och elgitarr.
Det är stora normproblem i musikbranschen. Och bara närvaron av killar kan bromsa. Lärarna i musikproduktion är oftast män. Kvinnliga lärare föredras, liksom popkollo och musikskapar-projekt utan killar.

Söndag 20 mars
Katastrofkapitalism och business as usual
Malin Ideland. Professor i utbildningsvetenskap och docent i etnologi vid Malmö universitet.

Malin Ideland gav oss inledningsvis några hållpunkter:
• Winston Churchill: ”Never let a good crisis go to waste”. Detta innebär att kriser öppnar upp för förändringar.
• Naomi Kleins bok”Chockdoktrinen, Katastrofkapitalismens genombrott” visade på hur privata företag tog över offentliga verksamheter.
• Swedish Edtech Industry, en sammanslutning av företag i utbildningsbranschen, som snabbt försöka försökte hitta kapitaliserande lösningar för onlineundervisning när skolorna stängde pga pandemin. ”Vi är nu inte längre bara kunder utan även varor”.
Utbildningsföretagens narrativ är att svensk skola är i konstant kris, och detta öppnar upp marknader. Det behöver inte vara kriser eller katastrofer utan det räcker med snabba policyreformer som förstelärarreformen. När denna kom blev problemet: Hur ska man välja ut förstelärarna? Företag klev då fram för att göra detta. ”Förstelärarcertifiering” eller ”för-
stelärarmeritering” såldes och säljs t.ex. av företaget Arete. Nu säljs evidensbaserade utbildningsprodukter in. The Big five - Google, Amazon, Microsoft, Apple, Meta(Facebook) har skolan som företagskund. Google classroom har 150 000 000 användare.
Det finns en idé i dessa företag om att man ska förändra auktoriteten i skolan. Alla i klassen snabbt kan googla fram mer info än vad läraren kan bidraga med. Läraren ska bara vara en coach. Även klassrummet behöver upplösas. Man ska hela tiden vara uppkopplad till sitt digitala classroom och kunna ge feedback dygnet
rumt.
Malin Ideland ställde frågor: Vad kan allt detta innebära när det dras till sin spets? Vad betyder det att läraren ska vara en ständigt närvarande coach? Att inte undervisa utan mer hjälpa till med karriärval och det sociala. Vad betyder det att individanpassa undervisning? Att alla inte behöver lära sig samma saker. Att varje individ ska optimeras för ett framtida
yrke, eventuellt baserat på en AI-ställd individuell diagnos med åtföljande plan. Att kunskapen sägs finnas på webben och inte i det gemensamma klassrummet.
Diskussionen som följde mynnade ut i ett konstaterandet och en fråga:
”Det lekfulla och det kreativa har blivit kidnappade och kommersialiserade”
”När man minskar det gemensamma kunskapsgodset, vad händer då?”

Med detta avslutades kongressen som jag tycker var mycket lyckad. Det var färre
deltagare än det varit som mest men fler än det varit som minst.
Vi ses kanske i Västerås till hösten?
Lars Pollack
Söndag