Musik för elever med kognitiva funktionsvariationer

I följande text beskriver Eleanor Tessin sitt arbete på Musikskolan i Vårgårda. Sedan några år har jag haft förmånen att regelbundet få handleda henne i detta arbete. Musikskolan har legat i framkant och sett musiken som en tillgång för de barn och ungdomar som har särskilda behov i den anpassade skolan. Det är en fin verksamhet under en utmanande utveckling. Hon har, där det är möjligt, använt ovanstående modell och nedan beskriver Eleanor undervisningen utifrån att använda rösten som utgångspunkt för det vidare arbetet med eleverna./Anci Sandell

Hon gick till pianot och hämtade en ton. När orden för upplevelsen inte finns, finns ändå känslan och behovet av att uttrycka den. När vår dotter en gång i småbarnsåldern kände på pianotangenternas klingade toner, gick hon till mig, öppnade min hand och gav mig en ton i handen. Hon gjorde det flera gånger.

Målgrupper
Autism och många andra tyngre somatiska syndrom kan ofta diagnostiseras innan tre års ålder. Gemensamt för dessa tillstånd är, att svåra beteendeavvikelser uppkommer i tidig ålder vad gäller ömsesidig social interaktion, stereotypier, allmän psykisk stelhet och sen taldebut. Därtill är motstånd till förändring ofta det första tecknet på autism. Ofta föreligger omfattande kognitiva funktionsvariationer och sällan utvecklas ett eget språk – ofta förekommer flera funktionsvariationer samtidigt.

Dessa elever har anpassad skolgång och behöver stora pedagogiska insatser. I vårt samhälle är tempot högt. För att hinna med all information måste man snabbt kunna uppfatta texter, talade meddelanden - hela det massmediala flödet. Delaktighet i sociala medier förutsätter en god läs- och skrivförmåga. Förutom mötet med en tät ström av människor i olika miljöer, måste man också snabbt kunna läsa av och tolka sin omgivning. Många elever med mindre kognitiva funktionsvariationer, diagnosticeras efter småbarnsåldern. Om inte barn med läs och skrivsvårigheter utreds och får rätt hjälp tidigt i livet uppkommer depression, ångest och social isolering. Föräldrar har ofta en oro för sitt barn, när det upplever att barnet inte är som andra. I musikskolan i Vårgårda arbetar jag med barn som har flera olika funktionsvariationer många inom autismspektrat.

Röstprocessen
Ett ord, en ton börjar med en tanke. Tanken kan vara alltifrån ögonblicklig, som vid ett plötsligt spontant utrop, till ett sedan månader förberett högtidstal eller sångframträdande. Tanken behöver inte vara i ord, utan kan vara i ton, bild eller annat sensitivt uttryck. Rösten bildas genom det komplicerade samspel som finns mellan impulser från hjärnan och röstorganen. Andning har stor betydelse för röstinstrumentet. Andningen styrs reflexmässigt när vi behöver nytt syre och ska bli av med koldioxid. Andningen kan också styras viljemässigt i viss grad, vilket utnyttjas vid tal-, röst- och sångträning. Trycket som uppstår i struphuvudet av utandningsluftströmmen och sammanförda stämband, fonation (stämbandsmöte) ger upphov till röst. Med hjälp av diafragman och bukmusklerna påverkas luftströmmens kraft (stödet). Resonans är röstklang som förstärks i de håligheter som finns, framför allt svalg, munhåla och näshåligheter. De organ som medverkar vid artikulation är tunga, käke, gomsegel och läppar. Röstens nyansrikedom och klang är unik för varje människa!

Mötet med eleven
I min undervisning använder jag en musikterapeutisk metod, inriktat på tonspråket. Tonspråket, att alstra ljud, är ett tidigt ljud i den psykomotoriska utvecklingen. I Vårgårda musikskola finns det möjligheter för elever med anpassad undervisning, att under skoltid gå i musikterapi. En viktig del i mötet med de elever som inte har ett verbalt språk är att vi får kontakt och att ingången på lektionen blir harmonisk. I de första mötena med en elev är det mycket viktigt att iaktta dess tal- och rörelseförmåga. Var står eleven i sin utveckling av tal och språk? Elevens röstläge, röststyrka, vilka vokal- respektive konsonant ljud som eleven har? Man behöver få en uppfattning om elevens allmänna psykomotoriska utveckling. Namnsång med en tydlig melodi med eller utan ackompanjemang. Det skapar trygghet. 9 Det kan också vara så att namnsången förs in i instrumentalt inspelad musik, eventuellt med bubbelblås, ballong, schalar eller något annat som är ett mjukt föremål, om det finns mycket oro hos eleven.

När namnsången sjungs och vi får kontakt (ögonkontakt, ljud eller stavelser) kan man härma de vokalljud eller stavelser som eleven gör och därmed föra in härmningen i sången. Att härma en elevs ljud är att knyta en kontakt så att eleven fysiskt kan känna igen sitt eget ljud. Därefter förs vokalljud och stavelser som eleven sjunger på vidare i den sång som är aktuell. Vi fortsätter sedan med de sånger (årstidssånger, abc sånger, julsånger) som är förberedda. Vid behov adderas bilder och tecken. Man arbetar då med elevens tonspråk. Sång kan vara att tala i tonläge. Målet är att tonspråket skall leda till ett mer utvecklat tal. Kontraster i musiken i rörelse eller spel (stampa, smyga, starkt, svagt, snabbt, långsamt) är något som vi gör tillsammans med olika röstljud eller instrument.

För elever som har ett språk, fungerar det bra att exempelvis sjunga i början på lektionen en ”hejsång” med trumma eller annat instrument och sen fortsätta på utvald sång för eleven, ofta med bildstöd eller tecken. Improvisation blir en viktig del i arbetet med sång, musik och rörelse. Musiken kan vara att läraren själv spelar eller att en lämplig inspelad musik används.

Lektionsexempel
Här är några exempel på hur en lektion kan se ut. (Namnen är fingerade).

Det är härligt att få se Kalles glädje när vi sjunger. Han går fram till mig direkt när han kommer in i rummet och vill säga på sitt sätt ”Jag vill sjunga Blinka lilla stjärna”. Vi börjar alltid med den. Sedan använder jag den melodin med text ”Kalle välkommen hit”. Han blir glad och vaggar fram och tillbaka vid pianot och försöker säga sitt namn. Jag följer hans rörelser med sång och komp från pianot. Vi sjunger andra sånger som han tycker om. Jag sjunger också om det jag ser och tar upp de stavelser och vokaler han säger in i tonspråket. Ju längre terminen går, desto fler nya ljud och stavelser använder han.

Idag har jag träffat Pelle och vi har sjungit sången ”Nu kommer hösten”. Texten ändras beroende på vad han vill sjunga om, men melodin är kvar med hans ord. Det han kommer att tänka på i stunden förs in i tonspråket, som blir viktig för kontakt med sången. Vi för en sorts dialog. Jag har också med en whiteboard, som han kan rita på. I slutet spelar jag ”bibbidi bobbidi bo” ur Askungen, som han gillar. Han blåste lite bubblor till. Han börjar nu sjunga sången som den är.

Elever med selektiv mutism är speciell grupp, (oförmåga att tala i vissa situationer) – ett lektionsexempel:
Vi rullar boll mot varandra med olika utblåsljus till inspelad musik. Vi sitter rygg mot rygg med var sin trumma och säger omväxlande ett – två – tre – fyra ….. På samma sätt korta ord ur en sångtext. En förutsättning är att eleven är bekväm med detta. Annars bara trumma. Eleven kan lyssna in en ton från piano, återge den på en tonbox. Målet är att locka eleven att själv ljuda tonen i stället för på tonboxen. Går det bra använder man flera toner. En fortsättning kan bli att eleven säger i talläge ord ur en sång med tonbox, piano eller trumma. Musik och rörelse, kontrastövningar är bra komplement. 

En förutsättning är att läraren förstår elevens röst- och talsvårigheter och därmed vet hur man kan leda och utveckla elevens ton- och talspråk vidare. Improvisation är en del av arbetet, att följa med i sång och rörelse, komma på nya sånger eller improvisera melodier med stavelser som passar eleven. Kommunikation och ömsesidig förståelse är en stor del av målsättningen för dessa elever. Det jag beskriver här får anses som ett komplement till läroplanen för elever i anpassad grundskola.

Eleanor Tessin Logonom (SMI, Stockholm), vidareutbildad inom musik och hälsa (KMH, Stockholm) Kulturskolan, Vårgårda kommun