6 oktober lämnade ett antal engagerade musiklärare med initiativtagaren Lisa Bengtner in 715 namnunderskrifter för bättre arbetsmiljö och för mindre undervisningsgrupper i musik till SKL - Sveriges Kommun och Landsting.


MR skrev innan detta möte en pressrelease, som går till alla Sveriges tidningar. Ta gärna kontakt med din lokala tidning och kolla vad de har gjort med denna. Kanske kan du hjälpa till att sprida informationen om vår arbetssituation? Vi måste synas i media;


"Uppvaktning av Sveriges Kommuner och Landsting, i Stockholm, Hornsgatan, fredag 5 oktober kl. 13.30 – överlämning av skrivelse och namnlistor.
Sveriges musiklärare kräver mindre undervisningsgrupper!
Sveriges musiklärare kräver att SKL upprättar en handlingsplan som medverkar till att musiklärare stannar kvar i yrket!
Opinionsyttringen grundar sig i
• En ohållbar arbetssituation som resulterar i en flykt från yrket– andelen obehöriga lärare ökar
• En gräsrotsrörelse som får stöd av lärarnas fackliga organisationer
• En undervisning som sker i alltför stora elevgrupper"

Både innan och efter den 6/10 har debatten varit i full gång i Facebookgruppen
"Musiklärare för halvklass i musik"

"Helklasser i ett ämne som eleverna bara har en gång i veckan gör att det blir en enorm genomströmning av elever i musiksalen. Jag träffar ca 400 elever/vecka, försök komma ihåg vad alla dom har gjort när det blir dags att skriva omdömen. Halvklasser skulle halvera den arbetsbördan, eleverna skulle lära sig mer samt få bättre och rättvisare bedömning och handledning i sin utveckling. Och musikläraren skulle kanske ha hörseln och orken kvar även efter 10 år."

"Det finns ju rekommendation från Arbetsmiljöverket att i musik bör undervisningsgruppen vara Max 15 elever. Det är märkligt att detta inte efterlevs!! /fd musiklärare"

"Den som väljer till musik i sin lärarutbildning får en kortkurs. Examinationskraven för den lärarens musikbehörighet är LÄGRE än kunskapskraven för betyget "E" i grundskolans årskurs nio"
Med halvklass kan jag undervisa alla i enlighet med kursplanen och ge en rättvis bedömning. I halvklass mår både jag och mina elever bra och går ut med ett leende på läpparna. I halvklass har jag resurser till alla. Halvklass är det som gör att musikundervisningen gynnar alla."

"Där jag jobbar nu har vi en lärartäthet på 7,1 lärare per 100 elever, en ganska blygsam siffra. Det innebär dock i genomsnitt c:a 14 elever per lärare! Alltså, om man har fler än 14 elever är man med och sparar in så att andra kan ha färre än 14... Jag fattar naturligtvis att specialundervisning och sådant än inräknat, men hur kan man anordna undervisning i ett praktiskt ämne i storgrupp?"

"Påminn om musikens motiverande kraft för våra ungdomar samt positiva inverkan på hjärnans utveckling!!(Den forskningen verkar vara bortglömd av SKL). Finland som ligger högt i mycket statistik ängar sig mkt åt de kreativa lärprocesserna!!!"

"Efter 15 år i yrket gav jag upp. Sitter nu i skolbänken igen och utbildar mig inom ett annat skrå. Det är synd och skam att det ska vara så svårt att få arbeta i en bra arbetsmiljö där man orkar arbeta, känna att man orkar med och kan planera bra lektioner. Numera är jag bara en fd musiklärare som eg saknar undervisningen. Men det gick inte längre."

Direktlänk till namninsamlingen

Uppropet nämndes i Kulturnyheterna på SVT och nedan finns en länk till "Mitt i musiken"
Artikel och intervju med Lisa Bengtner i Sveriges Radio

Till Utbildningsdepartementet
Att: Jan Björklund


Angående garantier för likvärdig utbildning
Den 6 oktober 2011 påbörjade Musiklärarnas Riksförening ett upprop riktat till landets 7-9 skolor gällande mindre undervisningsgrupper i musik. Samtliga 7-9 skolor i landet har kontaktats. Uppropet fortsätter under våren 2012.

Musiklärarna har uppmanats att
att bestämma tid med rektor och diskutera undervisning i mindre undervisningsgrupper
att under lektionerna med alla klasser, presentera uppropet för eleverna och därefter ge dem möjlighet
att skriva under uppropet
att anslå uppropet med namnlista på skolanatt meddela sig med Musiklärarnas Riksförening

Det som framkommer efter uppropets första månad är att den svenska skolan knappast är likvärdig. Förutsättningar för att bedriva den undervisning som krävs för att leva upp till kursplanemål och centralt innehåll varierar stort i ämnet musik. Musiklärarnas Riksförening har tidigare påtalat att musiklärare har en utsatt arbetssituation både vad det gäller lektionstiden och arbetsmiljön.

Lektionstiden varierar och är alltför knappt tilltagen i förhållande till de mål som skall uppnås och för att kunna göra en likvärdig och rättvis bedömning av eleverna. De flesta musiklärare drabbas av ljudöverkänslighet och tinnitus - även elever. Att under lång tid vistas i höga ljudmiljöer bidrar också till stressrelaterade problem.

Kraven i Lgr11 har avsevärt skärpts. Därför är ekvationen enkel: Färre elever i undervisningsgruppen minskar besvär och problem för såväl lärare som elever!

Fråga: På vilket sätt kommer departementet att verka för att musiklärare ges möjlighet att bedriva en undervisning som lever upp till kraven i Lgr11? MR anser att regeringen på något sätt måste styra de medel som ges till kommunerna och skolan!
Musiklärarnas Riksförening
Kristina Stenborg

Musiklärarnas Riksförening (MR) uppmanar musiklärare:

• att torsdagen 6 oktober bestämma tid med rektor och diskutera MR:s upprop
• att under vecka 41 avbryta lektionerna med alla klasser, presentera uppropet för eleverna och därefter ge dem möjlighet att skriva under
• att under vecka 40 anslå uppropet med namnlista på skolan att senast 18 oktober, vecka 42, skicka in namnlistor till MR Sveriges elever måste få förutsättningar att nå kunskapskraven i musikämnet!

Skolinspektionens kvalitetsgranskning Musik i Grundskolan 2011:5 visar att musikämnet har en viktig roll att fylla i elevernas utveckling och lärande. Det är ett uppskattat ämne, men eleverna får ofta inte den undervisning de har rätt till. Skolinspektionen har granskat musikundervisningen i 35 grundskolor. Om skolan inte ger eleverna den musikundervisning de har rätt till får andra faktorer stor betydelse för hur eleverna lyckas i ämnet som exempelvis möjligheten att fritidsmusicera, föräldrars inställning till ämnet och socioekonomiska faktorer som föräldrars utbildningsnivå. Skolan har ett viktigt uppdrag att ge eleverna en likvärdig utbildning och att anpassa undervisningen efter elevernas olika behov och förutsättningar (2011:5, s 10-11).

De nya kunskapskraven för musikämnet i läroplanen, Lgr 11 innebär en klar skärpning.

För betyget E i årskurs 6 krävs bl.a. att:
Eleven kan spela delar av en enkel anpassad melodi-, bas- och slagverksstämma samt bidra till ackompanjemang på ett ackordinstrument med några ackord. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i viss mån med tajming.

För betyget E i årskurs 9 krävs bl.a. att:
Eleven kan spela enkla melodier, bas- och slagverksstämmor med viss tajming samt ackompanjera på ett ackordinstrument och byter då ackord med visst flyt. Dessutom sjunger eller spelar eleven på något instrument i någon genre med delvis fungerande teknik och i viss mån passande karaktär.

Eleven behöver tid!
Att kunna spela såväl melodistämmor som ackompanjemang utan några egentliga förkunskaper kräver tid.

Ur Skolinspektionens rapport, 2011:5, s 15:
Trots att musikläraren skyndade runt hann han inte till alla grupper. När musikläraren var närvarande och kunde hjälpa eleverna höjdes kvaliteten i spelandet påtagligt. Problemet var att han inte hann hjälpa, alla eleverna i tillräcklig utsträckning. Eleverna uppger att lektionen är ganska typisk och att de önskar att de kunde får mer hjälp.
MR, musiklärare och elever kräver halvklass i musik!

Varje elev har rätt att bli rättvist bedömd!

I gemensamt musicerande måste eleven få möjlighet att bli sedd. I halvklass får eleven dubbelt så mycket uppmärksamhet i detta ämne där lektionstiden är starkt begränsad. Efter en musiklektion med praktiskt musicerande finns enbart lärarens egen minnesbild kvar för bedömning.

Ur Skolinspektionens rapport, 2011:5, s 16:
Elever som inte har tillräckliga förkunskaper i instrumentspel får svårt att lära sig och delta i musicerandet om de inte får mycket hjälp. De svårigheter vi sett när det gäller bland annat musicerande pekar på att det finns en risk för att en betydande del av terminen går utan att eleverna får en musikundervisning där de i tillräcklig utsträckning kan utvecklas inom musikämnet. Musikläraren hinner inte hjälpa alla elever så mycket som behövs.
MR, musiklärare och elever kräver halvklass i musik!

Elever vill visa vad de kan!

Alltför ofta är musikundervisningens basutrustning och lokaler av undermålig kvalitet och utrustningen utsätts kontinuerligt för hårt slitage. Eleverna ska enligt kursplanen lära sig att hantera instrument och användadigital utrustning för sitt musikskapande. Detta betyder att varje elev måste ha tillgång till instrument och dator.

Ur Skolinspektionens rapport, 2011:5, s 28:
Granskningen visar tydligt att IT inte används i musikundervisningen vid de granskade skolorna på det sätt som kursplanen föreskriver. Det verkar uppenbart vara svårt för skolorna att hitta goda former för hur IT ska användas i musikundervisningen. Bristerna gäller såväl avsaknaden av datorer som att datorer inte används som det redskap som kursplanen för musik beskriver.
MR, musiklärare och elever kräver halvklass i musik!

Elever har rätt till en hälsosam ljudmiljö!
Ljudnivåerna i musikundervisningen blir ofta höga. Vid musicerande med stora elevgrupper ökar risken för obotliga skador på elevers och lärares hörsel. Undersökningen "Hörsel och tinnitus bland musiklärare" från LR 2000 visar att ca 25 % av Sveriges musiklärare har besvär av tinnitus och 60 % är överkänsliga för ljud.
Arbetsmiljöverket skriver i sin rapport 2009:1, Musik och höga ljudnivåer (s 93): Dela på klasserna. Undvik att ha fler än 15 elever vid ett och samma tillfälle och i samma lokal.
MR, musiklärare och elever kräver halvklass i musik!

Eleven vill utvecklas
Forskning har visat att musikämnet är av stor betydelse för elevers personlighetsutveckling. I förhållande till andra ämnen har musikämnet mycket liten tid i skolan.

Ur Skolinspektionens rapport, 2011:5, s 33:
Eleverna har rätt att få en god musikutbildning där de kan utveckla sina musikaliska kunskaper så långt som möjligt utifrån sina olika förutsättningar. Samtidigt är det uppenbart att musikämnet kan bidra till positiva effekter som får eleverna att må bra, vilket kan hjälpa dem och skolan som helhet att utvecklas positivt. /.../ I ett globalt sammanhang blir kompetenser som kreativitet och skapande förmåga allt viktigare och musikämnet ger eleverna stora möjligheter att utveckla dessa förmågor.

MR, musiklärare och elever kräver halvklass i musik!
 
Rektorer måste ge eleverna goda förutsättningar för ämnet
Enligt en norsk undersökning från universitetet i Stavanger 2009 är den viktigaste förutsättningen för framgång i skolan rektors medvetna förmåga, vilja och drivkraft att satsa på konst och kultur. Rektor måste hålla med om och tro på de estetiska ämnenas värde i undervisningen och styra därefter, säger en av rektorerna i undersökningen.

Ur Skolinspektionens rapport, 2011:5, s 3:
I granskningen har vi sett en mängd brister i musikundervisningen som dessutom samverkar och förstärker varandra. Vi anser att grunden för att komma till rätta med problemen är att synen på ämnet uppgraderas, så att musikämnet får den roll i skolan som styrdokumenten ger uttryck för. En förutsättning för att få igång ett förbättringsarbete är att rektorerna tar ett större ansvar för att musikundervisningen utvecklas och håller hög kvalitet.
MR, musiklärare och elever kräver halvklass i musik!