Kulturskoleutredningen

Vad Musikläraren förstått har utredningen orsakat diskussion och rätt kraftiga reaktioner. Det går en del rykten...För att få
lite fler strängar på vår lyra, tog vi kontakt med utredaren, Monica Lindgren, professor i musikpedagogik vid Musikhögskolan i Göteborg.

Musikläraren inleder med att påstå att vi saknar kulturskoleutredningens hemsida,
där vi hade tänkt hitta lite information. Är den borttagen och så fall varför?
– Ja, i och med att betänkandet överlämnats till regeringen är utredningen
avslutad. Det finns inte längre någon myndighet som arbetar med att utreda kulturskolan och därför är också myndighetens hemsida nedlagd. Vill man ha information om vad som händer nu är det kulturdepartementet man får vända sig till.

– Utredningen har fått både positiv och negativ respons. En mer kritisk rubrik som Musikläraren sett är: Kulturskoleutredning kan få förödande konsekvenser.
Är utredningens slutsatser verkligen ett hot mot kulturskolan, som det påstås?
– Verkligen inte, tvärtom. Läser man betänkandet noga så ser man att de förslag vi lägger fram handlar om att stärka kulturskolan, så att den kan stå stark in i framtiden på egna ben och inte vara beroende av andra aktörer för att få legitimitet.

– Utredningen vill göra Musikskolan till en efter-skolan-fritidsaktivitet? Menar utredningen att musikskolan enbart skall  bedriva sin verksamhet efter skoltid?
– Vi har sett att det är viktigt att kulturskolan förblir en fritidsverksamhet för barn och unga, det vill säga att verksamheten är frivillig och bedrivs på barns fria tid. Hur kommuner sedan organiserar verksamheten tidsmässigt är inget vi har kunnat lägga oss i.

– Ett annat påstående är att utredningens slutsatser går stick i stäv mot det ursprungliga uppdraget att ta fram strategier för att öka tillgängligheten och jämlikheten i Musik- och Kulturskolan? Kan du kort beskriva uppdraget.
– Uppdraget till utredaren formulerades i det direktiv som regeringen beslutade om 2015. En av de viktigare uppgifterna i detta direktiv var just att ge förslag på insatser för att uppnå en mer jämlik kulturskola. Det underlag vi tog fram visade att den svenska kultur-skolan främst rekryterar svenskfödda barn (i synnerhet flickor), barn till kulturintresserade (i synnerhet musikintresserade) akademiker och barn utan funktionshinder. Detta är naturligtvis ett klart underbetyg för kulturskolan.
En sådan stark snedrekrytering är ett brott mot FN:s barnkonvention. Därför har vi lagt förslag på statsbidrag för att ge kulturskolan möjlighet att pröva nya uttryck och nya former för verksamheten så att barn med olika bakgrund attraheras av kulturskolan. Vi har också lagt förslag på ny infrastruktur som stöd för en mer jämlik och tillgänglig kulturskola
.
¬ Det sägs att kulturskoleutredningen påstår att musik-och kulturskolan inte nödvändigtvis
behöver vila på vetenskaplig grund. Hur menar ni?
– Det är mycket viktigt och självklart att kulturskolan ska vila på vetenskaplig grund och detta är också framskrivet på flera ställen i betänkandet. De utbildningar vi föreslår vilar på vetenskaplig grund och vi lägger förslag på en särskild satsning på kulturskolerelaterad forskning.
Kanske har betänkandets titel orsakat detta missförstånd? En inkluderande kulturskola på egen grund har inget med vetenskaplig grund att göra utan hänvisar till att utredningens förslag som syftar till att skapa en hållbar kulturskola, som står stark av egen kraft.

– Det sägs också att utredningens förslag kan försämra arbetsförhållanden för lärarna?
– Vi har inte haft något uppdrag att göra någon konsekvensanalys utifrån lärarnas
arbetsförhållanden. Konsekvensanalysen har i enlighet med direktivet inriktats mot barnrättsperspektivet och ekonomiska och juridiska konsekvenser för stat, kommun och landsting.
– Nu är utredningen ute på remiss till 15 mars 2017. Det är rätt snart. Vad tror du remissvaren kommer att innehålla?
– Både ris och ros – som det brukar se ut i remissvar. Jag har dock mest nåtts av positiva kommentarer – inte minst från alla dem som läst betänkandet noga och uppmärksammat att vi i alla svåra målkonflikter valt att ta barnens perspektiv.