Positionering

I en doktorsavhandling i musikpedagogik, ”Inte bara musik – om elevers positionerande i grundskolans musikklassrum”, undersöker Mikael Persson elevers positionerande i musik-klassrummet och hur det påverkar deras förutsättningar för delaktighet i musikaliska aktiviteter.
Mikael har videodokumenterat musikundervisning i två under-visningsgrupper i årskurs åtta under en termin, en lektion per vecka. Den ena gruppen kommer från en kommunal skola med högt söktryck och den andra gruppen kommer från en skola med elever som har valt en musikprofil.

– Musikundervisningen – till och med utrustning och uppsättningen instrument i klassrummen – utgår ofta från musik som eleverna antas identifiera sig med, säger Mikael Persson.
– Mina studier visar dock att elevernas musikaliska identitet i själva verket ofta är flytande och föränderlig. Den är till stor del beroende av elevernas växlande positioneringar i förhållande till varandra.

Med utgångspunkt i positionsteori och diskursanalys konstaterar Mikael att det arbete som görs av eleverna för att inta olika positioner påverkar elevernas möjligheter till delaktighet i olika aktiviteter i musikklassrummet.
Mikael har identifierat fyra huvudsakliga begreppspar som representerar positioner som eleverna intar och rör sig mellan i de olika musikklassrummen:

• konform/rebellisk
• humoristisk/seriös
• självsäker/osäker
• emotionell/rationell

Resultaten visar stora skillnader mellan de två musikklassrummen: I den vanliga skolan premieras positioner präglade av konformitet, humor, osäkerhet och rationalitet. I musikprofilskolan premieras istället positioner präglade av rebelliskhet, seriositet, själv-säkerhet och emotionalitet.

Musikprofilskolans klassrum kan beskrivas som en övervägande maskulin praktik. Detta minskar exempelvis möjligheten för studenter som vill nå positionen som musiker och samtidigt uttrycka femininitet.
– Om jag som musiklärare riktar blicken mot vad som står på spel i elevernas interaktioner i musikundervisningen kan jag skaffa mig bättre verktyg för att göra eleverna delaktiga på lika villkor, menar Mikael.

Studierna bakom avhandlingen har avsiktligt begränsats till två socialt ganska likvärdiga skolor, om än med olika huvudmannaskap och inriktning. Målet för Mikael är nu att gå vidare med att jämföra positioneringar i skolor med större socio-ekonomiska skillnader, för att också studera positioneringen utifrån kategorier som klass och etnicitet.

Mikael Persson är musiklärare, utbildad på Kungl. Musikhögskolan (KMH). Han tog examen 2003 och arbetade fram till 2012 som musiklärare i grundskolan. Mikael har också utbildat sig till genuspedagog och har i denna roll arbetat med jämställdhetsintegrering i Stockholms stads Utbildningsförvaltning under ett antal år. Jämställdhetsintegrering innebär en strävan att integrera jämställdhet i ordinarie verksamhet. Som genuspeda-
gog har han bland annat blivit intervjuad av Skolverket som tagit fram diskussions-
underlag för att integrera sex- och samlevnad i grundskolans olika ämnen. Åren innan Mikael började sin doktorandutbildning gick han en magisterutbildning i didaktik.

I Mikaels forskargärning har han parallellt intresserat sig för nymaterialistisk teori, eller det som också kan kallas för posthumanism, och hur detta perspektiv kan bidra till att diskutera musikpedagogik, och reproduktion av makt i musikklassrummet, på ett än mer nyanserat sätt. Bland annat har han gjort en nymaterialistisk läsning av rösten utifrån ex-
emplet Jimmy Scott.

– På vilket sätt kan musiklärare i allmänhet använda sig av avhandlingens resultat?
svarar Mikael Persson:
– Först och främst hoppas jag att kunna stimulera musiklärare att granska vad som påverkar elevernas positionerande i musikklassrummet., att börja reflektera över vilket syfte eleverna har med sin positionering...

Om du vill läsa hela avhandlingen:
http://lup.lub.lu.se/search/ws/files/57155017/Persson_2019_Inte_bara_musik._Om_elevers_positionerande_i_grundskolans_musikklassrum.pdf