Musikundervisningen i Grundskolan

Möjligheter till reflektion saknas
Några av de brister som granskningen visar är avsaknaden av verktyg för digitalt musik-skapande, för lite undervisning i flerstämmig sång i olika genrer samt i röst- och hörselvård. På flera håll saknas också möjligheter till reflektion över det egna musicerandet och individuellt anpassade strategier för varje elevs musikskapande.

Skolinspektionens generaldirektör Helén Ängmo säger i en intervju att ” Vi har också sett att man inte ges tillräckligt med tillfällen att kombinera olika uttrycksformer. Det kan till exempel vara att eleverna väljer ett musikstycke och att man använder det i en film eller för att visa bilder. Just att kombinera olika uttrycksformer är också något av det som
vi tycker skolan kan jobba med mer”.

Ett av ämnena med minst undervisningstid
Musiken är ett av de ämnen som har minst undervisningstid i grundskolan – 230 timmar, jämfört med idrottens 500 timmar och svenskans nästan 1490 timmar. Flera av lärarna som finns med i granskningen upplever problem med tidsbrist i undervisningen, alltför stora grupper och brist på tillgång till digitala verktyg. Några menar också att eleverna har för lite kunskaper med sig från mellanstadiet.
Helén Ängmo fortsätter i intervjun: ”I de skolor där vi ser hög kvalité på musikunder-visningen uttrycks det med att dessa har en hög andel behöriga lärare, som också ha varit länge på skolan och hittat goda arbetssätt. Men vi kunde också se att på dessa skolorna fanns det god tillgång på olika instrument så eleverna kunde prova olika former att musicerande och det fanns också relativt goda möjligheter att undervisa eleverna i halvklass.

Två orsaker
Enligt utbildningsminister Anna Ekström (S), kan man dra två slutsatser ur Skol-inspektionens granskning och orsaken till att musikundervisningen i skolan ser ut som den gör.
– För det första kan man tänka sig att det är så att många lärare i musik inte hinner med och att bristen på behöriga lärare spelar in. Men man kan också tänka sig att det centrala innehållet kanske är lite väl omfattande. Just nu ser Skolverket över det centrala inne-hållet i en rad ämnen för att se att de stämmer med verkligheten.

Uttalanden
I samband med presentationen av Skolinspektionens granskning förekom i medier uttalande från olika intressenter. Kulturnyheterna i SVT sammanfattar uttalandena i nedanstående mening: Alltför stora grupper, dålig ljudmiljö och brist på lokaler och utrustning är några av problemen som lärarna lyfter fram!

Musiklärarnas Riksförening bekräftar bilden av ett problemtyngt skrå. Den nya läroplanen innebär högre krav på elevernas prestationer, samtidigt som lärarna upplever att tiden inte räcker till. Dessutom är det svårt att få tag på vikarier som är behöriga i ämnet, enligt Musiklärarnas Riksförening.

Åsa Fahlén, ordförande i Lärarnas riksförbund, betonar vikten av att få tillbaka halvklasser i musikundervisningen som en viktig del i att förbättra förutsättningarna för landets musiklärare. ” Det handlar om att se varje elev och att ha färre elevmöten. Sen är det också att många musiklärare inte har adekvat musikutrustning att tillgå och om alla elever ska nå upp till målen krävs en utrustad musiksal, säger Åsa Fahlén och fortsätter: Att jobba aktivt med arbetsmiljön och erbjuda bra arbetsvillkor är nog det allra viktigaste för att locka till sig lärare – och för att faktiskt kunna behålla dem.

Tidigare undersökningar har visat på problem med musikämnet i grundskolan. 2011 kom en rapport från Skolinspektionen, Musik i grundskolan – är du med på noterna, rektorn? som pekade på ojämlikheter över landet och att många elever inte fick den musikundervisning de har rätt till. 2013 kom en undersökning från Lärarnas Riksförbund, Stäm upp! Om musik-ämnet i svensk grundskola. Den visade att en tredjedel av lärarna saknade tillräckliga lokaler och utrustning för musikundervisningen.