”Det krävs ett paradigmskifte
för hela musikämnet”

Användandet av digitala verktyg blir allt vanligare i alla ämnen i klassrummen. Inom de estetiska ämnena är användandet av datorer och paddor desto ovanligare, med musik som ett utmärkande exempel. Musikindustrin är som vi känner till en stor användare av digitala verktyg. Skolverket har insett betydelsen av digitala verktyg i skolan.
Skolverkets hemsida stödmaterial i digitala verktyg för musikämnet.

Enligt en artikel i Skolvärlden (december 2016) ”krävs ett paradigmskifte för hela musikämnet”. Det är Olle Zandén, universitetslektor vid institutionen för musik och bild som står för dessa ord.
Musiklärarnas brist på kännedom inom det digitala kunskapsfältet bekräftas av Skolverkets Nationella ämnesutvärdering av musik. Enligt rapporten beror frånvaron av digitala verktyg i musikundervisningen på att många musiklärare saknar tillräcklig kunskap om hur verktygen fungerar. Andra som behärskar tekniken, står fortfarande frågande till hur den bäst kan integreras i undervisningen.

Med detta som grund tillsattes hösten 2015 en projektgrupp bestående av forskare, musik-lärare och musiklärarutbildade från institutionen för musik och bild vid Linneuniversitetet i Växjö. Efter ett omfattande researcharbete finns nu ett undervisningsmaterial i digitala verktyg. Det innehåller rekommendationer om användning samt erfarenheter av fördelar
och risker med att låta eleverna arbeta digitala verktygen.
 

Olle Zandén, universitetslektor på Linnéuniversitetet,
har varit med sedan projektet startade. Han hoppas att materialet ska bidra till att musiklärare får det kunskapslyft de behöver, men för att den ska ge maximal genomkraft tror han att det krävs ett förändrat förhållningssätt till hela ämnet.

Trots att läroplanen säger att digitala redskap ska användas i
musikundervisningen läggs i många fall oproportionerligt stor tid på att lära sig grundläggande klaviatur-, gitarr-, basoch trumspel.

Olle Zandén menar att musikämnet tenderar att bli ett hantverksämne och inte det kreativa, konstnärliga och estetiska ämne som det förtjänar att vara. I musikämnets syftestext betonas bland annat
kreativitet, musikalisk lyhördhet och musik som upplevelse, uttryck och kommunikations-form.
Olle Zandén påstår i artikeln att det nuvarande betygssystemet kan leda till en kreativitetsdödande pedagogik. Det är ett system som lätt leder till att eleven kan pricka av ett antal avklarade delmoment, när det i stället borde öppna upp för den skaparglädje
och upplevelse som all musik bygger på.

Olle Zandén tillstår att pop-och rockmusik i klassrummen på sin tid innebar en modern undervisningsform men att i en värld där mycket musik görs mer eller mindre elektroniskt är det inte en grundläggande instrumentlära som är avgörande för elevernas utveckling. Det är visserligen ett värdefullt kunnande, men musiklektionerna räcker inte till för att lära sig spela så bra att man kan arbeta med musikaliskt uttryck och få starka musik-upplevelser. Risken är därför att ett starkt fokus på rockinstrument, trots goda intentioner, leder till ointresserade  och oinspirerade elever, säger Olle Zandén i artikeln.

Enligt Linnéuniversitetets forskning går det i stället betydligt snabbare att med hjälp av digitala verktyg lära sig arbeta med klingande musikaliska uttryck, med appar och andra digitala plattformar kan eleverna skapa musik som den faktiskt låter i dag. Detta öppnar upp för en helt annan konstnärlig nivå och ett musikaliskt lärande.
”Först då får musikämnet den kreativa och konstnärliga plats den förtjänar”, säger
Olle Zandén.