Estetiska lärprocesser

Komma-ihåg-kunskaper prioriteras framför kritiskt tänkande och kreativitet i alla skolans
ämnen– även i ämnen som bild, slöjd och musik.
Det visar Marie-Louise Hansson Stenhammars forskning. Hennes avhandling kom 2015. Vi citerar några intressanta passager från en intervju i tidningen Uttryck.

Begreppet estetiska lärprocesser, vad innebär det?
– Det är ett omdiskuterat begrepp och svårt att definiera. Begreppet kan härledas från konstnärliga metoder och karaktäriseras i termer av kreativitet, reflektion, experimenterande, undersökande, gränsöverskridande och fantiserande. I skolans värld får de estetiska lärprocesserna delvis en annan betydelse. Lärarna i studien talar till exempel om estetiska lärprocesser när elever länkar gammal kunskap till ny kunskap och därmed får en djupare förståelse.

Vilka är dina viktigaste forskningsresultat?
– Tvärtemot vad många tror, visar studien att estetiska lärprocesser inte uppstår automatiskt i ämnen som bild, musik och slöjd. Det krävs att läraren är medveten om det och utformar undervisningen så att eleven kan lära sig på olika sätt.
Den standardiserade lärprocessen var helt dominerande i de skolämnen som jag observerade. Det arbetades likadant i till exempel svenska och matematik som i slöjd och musik. Lärarna gav detaljrika instruktioner om vad som skulle göras och hur det skulle göras. Det fanns oftast givna svar på uppgifterna. Eleverna uppmuntrades varken till egna kreativa lösningar eller till experimenterande och reflektion. Vid intervjuer med eleverna
tyckte de att lärande handlar om att komma ihåg fakta och få många poäng på prov. I ett ämne som bild kunde det handla om att göra många teckningar efter lärarens instruktioner.

Blev du överraskad av resultatet?
– Jag blev förvånad över att lärprocessen var så standardiserad i alla ämnen, även i de estetiska ämnena. När lärarna själva beskriver sin undervisning berättar de om att skapande aktiviteter, reflektion och dialog står i centrum – handlingar som kan kopplas till estetiska lärprocesser.
Men i praktiken var det i stället lärarnas tolkningar av skolans styrdokument som styrde undervisningen, till exempel att de skulle förmedla ett visst kunskapsstoff inom en viss tid och att eleverna skulle memorera faktakunskaper. Jag tror också att lärarna har skolats in i ett synsätt kring lärande från sin egen utbildning.
Under lärarutbildningen är det därför viktigt att ha diskussioner om vad olika lärprocesser innebär. Som lärare måste man kunna göra medvetna val om hur undervisningen ska utformas. Det är särskilt viktigt att lärare i estetiska ämnen inte tar för givet att exempelvis kreativitet och undersökande automatiskt uppstår i deras ämnen.

Hur kan lärare i estetiska ämnen dra nytta av resultaten?
– Min förhoppning är att de blir mer uppmärksamma på hur de lägger upp sin undervisning.
Att samtala med eleverna om lärande och låta eleverna vara med och forma sitt lärande kan vara ett sätt att uppmuntra estetiska lärprocesser. Rent praktiskt skulle en bildlärare till exempel kunna låta eleverna undersöka en linje på olika sätt genom att experimentera med linjen i olika material eller jobba med  linjer som finns inomhus och utomhus –
innan de använder linjen i en teckning.

Kan den estetiska lärprocessen underlätta lärandet i andra ämnen?
– Som jag ser det kan estetiska lärprocesser finnas med i alla skolämnen, exempelvis som experimenterande eller undersökande resonemang. Men det har länge funnits en före-ställning om att lärandet i de estetiska ämnena kan underlätta inlärningen även i andra
ämnen.
Det har också varit ett argument som framförts för att legitimera de konstnärliga ämnena i skolan. All forskning visar dock på att lärandet i estetiska ämnen inte genererar några inlärningseffekter i andra ämnen. Möjligen kan mycket memorerande av texter i dramaundervisning underlätta språkinlärning.
Ur tidningen Uttryck

Läs hela avhandlingen