Att skapa ordning för det estetiska i skolan - diskursiva gränsdragningar i samtal med lärare och skolledare (Göteborgs Universitet). I avhandlingen granskar och analyserar lärares och skolledares uttalande om grundskolans estetiska verksamhet. Bakgrunden till avhandlingsstudien är senare års utbildningspolitiska satsningar på den estetiska och konstnärliga verksamhet i skolan. Dagens skola beskrivs detta sammanhang vara i behov av friare skolformer och ett friare arbetssätt, i vilka de estetiska ämnen förs fram som en angelägenhet för hela skolan.

I avhandlingen beskriver Monica Lindgren hur lärare och skolledare talar om den egna skolans estetiska verksamhet. Vad är det man lyfter fram som väsentligt och på vilket sätt framställs denna verksamhet är frågor som avhandlingen sökte svar på. Den tecknar också en bild av hur lärarna ser på de eleverna och hur man ser på den egna lärarkompetensen,

I studien framkommer att skolans estetiska verksamhet legitimeras utifrån främst sociala och utvecklingspsykologiska aspekter. Skolan som helhet beskrivs som alltför kravfylld och de intervjuade lärarna och skolledarna menar att skolans krav får negativa konsekvenser för den enskilda elevens personliga utveckling. Lustfyllda estetiskt relaterade aktiviteter framhålls av lärarna som en motvikt till den i övrigt ensidigt teoretiska och mindre lustfyllda skolan. Att forma eleven till en självständigt, ödmjuk och fri samhällsmedborgare är en väsentlig uppgift för den estetiska pedagogen.

Musikläraren ringde upp Monica Lindgren och frågade, varför de estetiska lärarna i så ringa omfattning lyfter fram musikens egenvärde och betydelsen av goda ämneskunskaper som viktiga komponent i en lärares yrkeskunnande

- Dina resultat antyder att de estetiska ämnena har mycket form men relativt lite innehåll?

- Ja, i min studie talar lärarna och skolledarna om estetisk verksamhet första hand som en form för lärande snarare än som en verksamhet med ett eget innehåll. Det tas för givet att en estetisk form stärker elevers lärande i största allmänhet. Ett exempel på detta är att musiken eller bilden får en formgivande stödfunktion i tematiskt arbete där innehållet oftast hämtas från so- eller no-ämnena.

- I en intervju i P2:s Mitt i Musiken i början av mars 2006 antydde du att de estetiska ämnena hade något av "tjolahopp" över sig?

- Det finns en stark idé om att estetisk verksamhet är mer lustfylld än annan typ av verksamhet i skolan. Det huvudsakliga målet med skolans estetiska verksamhet är att det ska vara roligt och det tas för givet att alla Barn tycker att estetisk verksamhet är rolig. I avhandlingen ställer jag mig kritisk till denna typ av uttalanden p g a dess generaliserande karaktär. Tycker alla barn att estetisk verksamhet är roligt och har alla barn roligt åt samma sak vid samma tid? Vem har mandat att avgöra vad som är roligt? Jag menar att arbetet med estetisk verksamhet snarare bör legitimeras utifrån dess meningsskapande snarare än lustfyllda karaktär.

- Vilken betydelse har kursplanerna och betygskriterierna för de lärare som du har intervjuat?

- I de samtal som jag har som underlag för resultatet i min studie diskuteras inte kursplaner och betygskriterier överhuvudtaget. Det är helt andra saker som exempelvis just det lustfyllda lärandet som förs fram som ett av de mest väsentliga målen med estetisk verksamhet.

- Om du skulle säga något om de estetiska ämnenas status utifrån dina intervjuer?

- Det beror på vad man menar med status. Status utifrån vems perspektiv? Vi vet exempelvis utifrån den senaste nationella utvärderingen av Grundskolan att estetiska ämnen har hög status bland eleverna. Studiens lärare och skolledare för fram skolans estetiska verksamhet som något av det allra mest väsentliga i skolan. Detta kan ju naturligtvis tolkas som en kamp mot en underordnad status, men det kan också tolkas som att ämnena faktiskt har en hög status på skolan. Mitt intryck är att det som i dag beskrivs som" skolans estetiska verksamhet" (vilket inte behöver betyda verksamhet inom de estetiska ämnena) från olika håll ses som något oerhört viktigt för skolan och elevers lärande.

- Vilken betydelse tror du att din avhandling kommer att få för de estetiska ämnena i grundskolan?

- Det är ju naturligtvis jättesvårt att svara på. Jag hoppas ju at avhandlingen kommer att användas i lärarutbildningen och då vara underlag för diskussion kring frågor om estetik och lärande. Om detta i sin tur på längre sikt påverkar utvecklingen av skolans estetiska verksamhet är ju svårt att säga men man kan ju hoppas...

- Vad menar du är det mest intressanta och väsentliga forskningsresultatet i din avhandling?

- Jag skulle tycka att det vore utvecklande för fältet om musiklärare, och även andra lärare inom det konstnärliga området tar intryck av avhandlingens kritiska och problematiserande fieir hållningssätt och stimulerades att själva granska och utmana de dominerande för-givet-taganden som

styr skolans estetiska verksamhet.