Forskning/Pedagogik

MR samlar här information om forskning, musikpedagogik samt material från myndigheter som t ex Skolverket.  Det kan vara avhandlingar, examensarbeten,  rapporter eller artiklar som vi tror att du som musiklärare kan ha nytta av att läsa och känna till. På denna sida finns också länkar samt material i ett pdf-arkiv längst ned.
 

2016

Hemisfärernas musik – om musikhanteringen i  hjärnan
Jan Fagius
 
Om vi minns rätt var det Pythagoras, som myntade begreppet ”sfärernas musik”. Med sfärernas musik syftade Pythagoras  på de harmoniska samband som knöt ihop världsalltet. I ”Hemisfärernas musik” handlar det inte om kosmos men väl om hjärnan och samspelet mellan hjärnans delar när ”musik pågår”.
 
Jan Fagius bok Hemisfärernas musik med underrubriken; Om musikhanteringen i hjärnan, är omfattande. Läsaren erbjuds 415 spännande sidor. Boken är en utökad version av utgåvan på med samma namn från år 2001 (196 sidor; Bo Ejeby Förlag )
Intresset för hur vi människor hanterar musik har ökat dramatisk de senaste decennierna. En bidragande orsak och förutsättning för nya rön inom detta område är de verktyg som forskningen utvecklat för att studera aktivitetsmönster i den mänskliga hjärnan. Vi tänker då i första hand på ”imaging-teknikern”  som fMRI (funktionell magnetresonanstomografi) och PET (positionsemissionstomografi).

Några intressanta frågor som vi får fördjupade svar på i boken är de ”vanliga” när det gäller det här området: Vad händer i hjärnan när vi spelar, sjunger och lyssnar till musik? Finns det ett speciellt musikcentrum i hjärnan? Hanterar hjärnan musikaliska förlopp på skilda sätt hos den musikaliskt otränade och hos proffsmusikern?

Fagius skriver populärvetenskapligt aptitligt i det han sammanfattar stora delar av den neurobiologiska litteraturen. Den vetenskapligt intresserade läsaren känner att boken är skriven för hen. Och skulle det vara så att det behövs en förklaring till de ibland komplicerade begreppen finns en ordlista i slutet av boken.
 
Det är knappast ett revolutionerande innehåll som Fagius presenterar. Det mesta är stoff som vi tidigare tagit del av i olika källor genom åren. Nu finns emellertid ”nästan allt” som rör forskning om musikperception och dess inverkan på hjärnan samlat i en och samma bok.
Efter de inledande kapitlen om musikens ursprung, förklarande musikteori, hjärnans organisation
och neurobiologisk uppbyggnad får vi en översikt av både experimentella och neurologiska studier av musikbearbetning i hjärnan.
 
I några av trettioen kapitlen diskuterar Fagius musikens placering i hjärnan; hittar forskarna musiken i höger eller vänster hjärnhalva? Ett konstaterande som Fagius gör är: ”Mera åt vänster vid ökad musikalisk kompetens”. Men var i hjärnan ”sitter” då musiken? Fagius konstaterar att det inte finns något musikcentrum och att de flesta delarna av hjärnan är aktiva ”i anslutning till musik”.
En sammanfattande slutsats som Fagius drar i kapitel 14 är att ”Hela musiken kräver hela hjärnan”.
Vissa delar av hjärnan är dock av större betydelse än andra för det specifikt musikaliska och det är detta som en stor del av forskningen om musiken och hjärnan handlar; att kartlägga hjärnans aktivitet i samband med musikperception.
 
Med Fagius dristar vi oss att påstå att musiken finns ”överallt”, samtidigt verkar det som att vi får medge att vi nog inte blir intelligentare genom att lyssna på Mozart, men vi blir definitivt mer hjärnaktiva?
 
Fagius skriver i inledningen av boken att ”musiken är den mest abstrakta av människans
konstyttringar”. Efter att ha läst ”Hemisfärernas musik” skulle vi vilja påstå att musiken blivit mer begriplig och konkret, eller åtminstone vår förståelse av den.
 

Läs hela inlägget »

NÄU 13

Den nationella ämnesutvärderingen av musikämnet i grundskolans årskurser 6 och 9, NÄU13 påbörjades 2012 och blev klar våren 2015. 1200 skolor har medverkat. Utvärderingen ger en nationell bild av undervisningen och måluppfyllelsen i musik.
Musikämnet har inte utvärderats på nationell nivå sedan 2003. Den utvärdering som då genomfördes (NU03) pekade på brister vad gäller bedömning och betygssättning, likvärdighet, behöriga lärare, utrustning, kort sagt brister i förutsättningar att bedriva en för eleverna likvärdig och kursplaneförenlig undervisning. Eleverna var dock positiva till själva musikundervisningen.


Tio år senare verkar eleverna fortfarande tycka om musik och musikundervisning trots att de undervisas av obehöriga lärare som arbetar under hög arbetsbelastning och knapra förutsättningar. Problemet med många undervisningsgrupper per vecka kvarstår.
Sammantaget påstår vi att utredningen är välskriven och vetenskapligt grundad. Den förtjänar att läsas av alla musiklärare. Utredningen finns att ladda ner på Skolverkets hemsida (sök på Musik i grundskolan). Nedan presenterar Musikläraren utdrag ur sammanfattningarna i NÄU13.

I förra numret av Musikläraren presenterade vi utdrag ur utvärderingen gällande bl.a. musikundervisningens organisation, musiklärarnas ämneskonceptioner och uppfattning om undervisningen i musik och musiklärarnas uppfattning om de nya kursplanerna i musik. Musikläraren tog också upp frågan som forskarna avslutningsvis ställde sig, nämligen:
Hur länge kan musikämnet som övningsämne överleva som konstruktion i vår tids samhälle?

Här antyds att musiklärarna måste börja diskutera musikämnes förutsättningar och innehåll. Enligt rapportskrivarna är denna diskussion levande inom ämnena slöjd och bild. Rapportskrivna menar med andra ord att musikämnet har en alltför kollektiv praktisk inriktning. Ämnet och musiklärarna måste ägna mer innehåll och mer tid åt elevernas olika förutsättning, förkunskaper och musikaliska preferenser. Egendomligt nog har detta inte vad Musikläraren känner till skapat diskussion eller debatt i sociala
medier. Förmodligen beroende på att musiklärarna saknar kännedom om diskussionen?

I enkätstudien ställdes en fråga till lärarna för att fånga deras ämneskonception, det vill säga hur de uppfattar musikämnet. Frågan var huruvida lärarna uppfattade att musikämnet främst är ett övningsämne, ett upplevelseämne, ett ämne med fokus på personlighetsutveckling och socialisering,
ett orienteringsämne, ett kommunikativt ämne, ett ämne för estetiskt uttryck eller ett skapande ämne. Svarsalternativen fångar inte alla nyanser i lärares ämneskonceptioner men ger ändå en övergripande bild av inriktningen på lärarnas uppfattningar. Denna bild har sedan kompletterats och färgsatts inom ramen för fördjupningsstudien, i detta fall genom lärarintervjuerna vilket beskrivs nedan.

Ett upplevelseämne?
Musik som upplevelseämne framstår som en ämneskonception som inte är tyngd av några större krav på kunskapsutveckling. Snarare signalerar den att det i första hand handlar  om att väcka elevens intresse för ämnet med utgångspunkt i att ett sådant torde vara förutsättningen för musikalisk utveckling. En ganska stor andel av eleverna både i årskurs 9 och årskurs 6 har lärare som främst uppfattar
musik som ett upplevelseämne, enligt enkätundersökningen.


I årskurs 9 kommer detta svarsalternativ på tredje plats och i årskurs 6 på andra plats av lärarnas svar. Att uppfattningen om ämnet som ett upplevelseämne är vanligare hos lärare i årskurs 6 skulle kunna bero på en föreställning om att det i de lägre årskurserna mest handlar om att etablera ett intresse för musikämnet och att kunskapsutvecklingen kommer igång när intresset väl väckts. De utsagor som hänvisar till musik som upplevelseämne är ganska anspråkslösa när det gäller krav på eleverna. Ämneskonceptionen handlar mycket om att ha roligt  eller att musikämnet är ett avbrott i skolans vardag.
 
Lärare: Dom ska få göra nåt annorlunda än att bara sitta och räkna och läsa och skriva. Komma hit och tycka att det är kul och att dom gjort nånting som varit roligt i dag. Det är väl det jag tänker egentligen. Dom ska tycka att det är kul. Jag tycker det ska vara ett avbrott i det vanliga.
I nedanstående utsaga lyfts lärarens funktion som inspirationskälla och tillrättaläggare av  undervisningen fram och det trycks också på  att eleverna i hög grad bör styra innehållet i undervisningen. En sådan ambition får också ses som ett led i att ge eleverna en positiv upplevelse av musikämnet som kan medverka till att ett intresse väcks.
Lärare: Min huvuduppgift är att få dom inspirerade. Och då måste de få jobba med den musiken de själva tycker om. I åttan styr jag med gamla rocklåtar i samband med pop- och rockhistorien. I nian får de välja fritt. Jag tror att det är viktigt, man måste få hålla på med det man själv gillar.
 
Ett ämne med fokus på personlighetsutveckling och socialisering?
I NU-03 framkom att musiklärarna såg musikämnet som ett viktigt forum för personlighetsutveckling och socialisering. Detta förefaller inte gälla längre då endast sju procent av eleverna i årskurs 9 och 18 procent av eleverna i årskurs 6 nu har lärare som anger att de i första hand ser musikämnet som ett ämne med fokus på personlighetsutveckling och socialisering. Precis som när det gäller musik som upplevelseämne är uppfattningen vanligare hos lärare i årskurs 6 än i årskurs 9 vilket överensstämmer med den ovan formulerade hypotesen om lärarnas syn på progressionen i undervisningen. Ett antagande skulle kunna vara att lärarna anser att vissa förutsättningar som intresse för, självkänsla och känsla av gemenskap i musikämnet måste vara uppfyllda innan färdighets- och kunskapsutvecklingen kan blomma ut fullt. Trots att endast en liten del av eleverna i årskurs 9, enligt enkätstudien, har lärare som i första hand ser musikämnet som ett ämne för personlighetsutveckling och socialisering, framkommer denna ämneskonception i ett par av lärarintervjuerna.


Lärare: Ja det är ju ett viktigt ämne. Även om man nu inte älskar musik och tycker att det är det bästa som finns så kommer dom att ha med sig så otroligt mycket genom livet, på olika sätt, tror jag. Det här är ju något annat. De får ju den här gemensamhetsgrejen, att sjunga ihop, att jobba mot samma mål och så. Så att dom känner att även om dom är många här inne så är dom ändå en väldigt viktig del i nåt stort på något sätt.
 
”Det är möjligt att en så ambitiös ämneskonception som musik som ett ämne för estetiskt uttryck kräver elever med speciella förutsättningar, exempelvis elever som musicerar på fritiden och har ett vardagsliv där musik har en framträdande plats. Detta eftersom mer tillgängliga möjligheter till musikaliskt uttryck än spel på traditionella instrument som gitarr, keyboard, bas och trummor inte kunde få större utrymme t.ex. genom användning av datorer och digital teknik i musikundervisningen.
Det kan det också konstateras att ämneskonceptioner knutna till frågor om musik i relation till reflektion kring musik, samhälle och demokrati (Bladh & Heimonen, 2007; Georgii-Hemming, 2014) inte är någonting som förekommer hos lärarna i fördjupningsstudien. Ingen av lärarna lyfter exempelvis musik i relation till frågor om etnicitet eller genus.
Slutligen förtjänar det att påpekas att ämneskonceptionen musik som skapande ämne, vilket var en av de vanligaste ämneskonceptionerna i enkätstudien inte återfanns bland de intervjuade lärarna. Utdrag ur Musik i grundskolan, sid 179 ff
 
 
I ovanstående utsaga lyfts musikämnet fram som ett forum där en grundläggande social kompetens kan tillägnas, något som sedan förutsätts kunna omsättas i olika sammanhang under hela livet.
Att arbeta med musik anses även kunna ha en positiv inverkan på personlighetsutvecklingen genom att det i musiken skapas ett forum där självkänsla kan utvecklas. I utsagan nedan poängteras också att det inte handlar om utveckling i ett kortsiktigt perspektiv under skoltiden, (där naturligtvis ett bra betyg i musik kan stärka självförtroendet) utan om ett livslångt stöd för personlighetsutvecklingen.
Lärare: Musik kan ge så mycket personligen. Det är inte för att dom ska få sitt betyg och sen är det färdigt. Meningen med musiken är att dom ska kunna använda den, uppleva något av den, dom ska våga gå vidare med sin musik, dom ska kunna lita till att dom kan.
Denna ämneskonception innefattar också en föreställning att musik kan vara ett medel att nå välbefinnande, vilket exemplifieras av nedanstående utsaga. Läraren bygger upp resonemanget med att det måste finnas en balans mellan kognitiv kompetens å ena sidan och kreativ och emotionell förmåga å andra.
 
Lärare: Musiken har så många delar att få en att må bra. Det finns den vänstra hjärnhalvan. Man ska utveckla båda sidor för att det ska stämma. Man kan inte ha en sån liten del i den ena sidan och en stor i den andra för då funkar man inte.


Slutligen får nedanstående berättelse tjäna som exempel på hur deltagande i musikaktiviteter kan tjäna som ett verktyg för socialisering i en skolkontext som inte har med musikundervisning att göra. Här handlar det om att musiken tjänar som ett socialt kitt som kan erbjuda situationer av gemenskap i en gemensam kultur: musikundervisningskulturen vid den aktuella skolan.
 
Lärare: Jag tyckte det var underbart nu när vi var på lägerskola och så satt vi och eldade på kvällen i en järngryta och eleverna kom dit och så hade jag tagit gitarren med mig och tryckt ut ett häfte, ett litet sånghäfte med lite låtar härifrån som vi har spelat sedan sexan…

Ett kompensatoriskt ämne?
Framställningen av musikämnet som ett kompensatoriskt ämne grundar sig i intervjuerna på två olika antaganden. Ett av dessa är att skolans generella fokus på elevers kognitiva utveckling gör att den kreativa och emotionella dimensionen i skolarbetet missgynnas, vilket resulterar i att ett ämne som musik bör kompensera för detta så att balans uppnås. Resonemanget bygger på en teori om att båda hjärnhalvorna måste bli stimulerade för att ett fullödigt och effektivt lärande ska  komma till stånd. Därför anses de estetiska ämnena, däribland musik som viktiga och dess huvudsakliga funktion blir att bidra till denna kompensering.

Lärare: Jag får den frågan ofta av eleverna: Varför har vi musik? Och jag brukar säga att vår kreativa sida som sitter i högra hjärnhalvan och så vidare är viktig även i de andra ämnena men vi jobbar så mycket med vänster hjärnhalva i NO matte och så vidare. Jag brukar jämföra med en sprinterlöpare… om vi skulle skippa musik, bild och de här praktiskt estetiska ämnena så tränar vi bara den ena hjärnhalvan, på samma sätt som om en sprinter bara skulle träna på det vänstra benet, hur snabbt skulle han springa hur skulle han utvecklas? Så vi behöver balansen i tillvaron, vi behöver träna båda hjärnhalvorna för att kunna växa dels som människor, men också intellektuellt och kunskapsmässigt.

I utsagan ovan byggs först resonemanget upp med att kreativitet är viktigt även i andra ämnen än de estetiska och att kunskaper i dessa kan ha överspridningseffekter till andra ämnen. Därmed grundläggs antagandet att en kompensering via de estetiska ämnena är nödvändig även för att eleverna ska lyckas i skolarbetet som helhet. Implicit legitimeras de estetiska ämnena genom detta. En balans i tillvaron där emotionell, intellektuell och kunskapsmässig utveckling bara komma till stånd om en balans uppnås. I materialet finns även en annan lärare som bygger på teorin om stimulering av båda hjärnhalvorna och nödvändigheten av att det finns en helhetssyn på människan där balans eftersträvas. En utsaga av denna lärare återfinns under rubriken Ett ämne för personlighetsutveckling och socialisering. I denna utsaga knyts också formuleringen till personligt välbefinnande.

Ett annat sätt att framställa musikämnet som kompensatoriskt är att bygga på ett antagande att musikämnet kan skänka en mening i en teoretiskt tung skolvardag som inte passar alla elever. Musiken blir då en ”fristad”, som en av lärarna i intervjuerna uttryckte det. Nedanstående utsaga kan tjäna som ett exempel på framställningen av musikämnet som en kompensatorisk katalysator.

Lärare: Många [elever]som har svårt för teoretiska ämnen visar här dans, sång, spel och jag tycker det är viktigt. Jag har haft år från år några såna [elever]som är lite överallt… problem… inte hos mig här [i musiken].

Om ovanstående utsaga analyseras med avseende på dess retorik är budskapet att de elever som inte är motiverade eller har fallenhet för de så kallade ”teoretiska ämnena” utgör ett problem. Genom att de inte framställs som utgörande ett problem i musikundervisningen sker en kompensation för känslan av att inte vara accepterade som eleverna haft i andra ämnen.
 
Ett ämne för utveckling av förmågor?
Vid en av skolorna hade läraren en väl genomtänkt syn på sin ämneskonception. Huvuddraget var att kunskaper i musik inte ansågs ha något egenvärde utan att musikaliskt lärande uteslutande var ett medel att nå andra mål, det vill säga utveckla utommusikaliska förmågor. På frågan om läraren kunde ge exempel på sådana förmågor gavs följande svar:

Motoriken. Förmågan att föra fram åsikter. Förmåga att utveckla egna idéer. Förmåga att använda olika begrepp och ord. Förmåga att kunna utveckla ett språk på nåt sätt. Förmåga att uttrycka sig överhuvudtaget. Lärandet i musik handlar med andra ord om att lära genom musik. Musik framställs som ett redskap för lärande, vilket ytterligare understryks i nedanstående utsaga.

Lärare: Musikundervisning är viktig för att den utvecklar elevernas olika förmågor och för att de har användning av musiken i andra ämnen. (…) Det utvecklar deras språk också, deras uttal i sången. Dom tänker ju inte på hur mycket engelska dom lär sig när dom sitter och arbetar med texter.


I följande utsaga framställs inte rappandets syfte inom ramen för musikundervisningen som musikaliskt, utan i stället som huvudsakligen befrämjande språkutveckling.

Lärare: Det har jag läst i en artikel också det här med rappandet, dom som improviserar rap, att man säger att efter ett tag så kommer man in i ett sånt flow att det föder ännu mer kreativitet och det gör att hjärnan slappnar av och du tänker klarare. Så rap kan ju verkligen utveckla språket och uttalet och grammatiken.
 
Ett orienteringsämne?
Endast vid en av skolorna berördes musik som ett orienteringsämne i samband med frågor om lärarens ämneskonception, (vilket stämmer väl överens med enkätundersökningen där denna ämneskonception var ovanlig hos lärarna). I detta fall var det en skola där många elever och även läraren hade utländsk bakgrund och många nationaliteter var samlade. Läraren menade att det var viktigt att vara någotsånär insatt i svensk populärkultur, detta dels eftersom Sverige ansågs vara ett musikaliskt framgångsrikt land som förtjänade att lyftas fram, dels eftersom det sågs som positivt i integrationsavseende att vara insatt i svensk populärkultur:


Lärare: Här är många nationaliteter. Svensk kultur är känd över hela världen. Sen frågar jag dom (eleverna). Vem är Thomas Ledin? Aldrig hört. Jag är också invandrare. Om vi ska vara en del av samhället tycker jag att vi ska lära oss lite kultur, lite musik.

Ett ämne för estetiskt uttryck?
I enkätundersökningen var musik som ett ämne för estetiskt uttryck den ämneskonception som framstod som vanligast hos lärare i årskurs 9 men i fördjupningsstudien kunde den fullt ut endast identifieras hos en lärare, medan det fanns vissa indikationer på att den förekom partiellt hos ytterligare en. Resonemanget hos den lärare som tydligast anslöt sig till denna ämneskonception kretsade mycket kring musikalitet och personligt uttryck. Läraren tryckte också på att alla elever skulle känna att de hade utvecklats musikaliskt.
Läraren menade att det var viktigt att alla fick möjlighet att sjunga solo och spela orkesterinstrument och att alla sjöng i skolans kör. Lärarens bedömning hade också inslag där musikalisk kompetens och uttryck lyftes fram:

Lärare: I betyget väger jag också in om de spelar något instrument och uppträder med det. Det kan vara fagott eller vad som helst.
 
Sammanfattande reflektion
Inom ämneskonceptionerna musik som upplevelseämne och ämne för personlig utveckling och socialisering lyfts inte betydelsen av utveckling av musikaliska kunskaper och färdigheter samt kognitiva förmågor fram i lika hög grad som inom de andra ämneskonceptionerna.
De lärare som såg ”upplevelsen” av musik som det centrala gav genomgående anspråkslösa exempel på upplevelser som att musikundervisningen skulle uppfattas som rolig av eleverna eller att den kunde fungera som ett avbrott i den ordinarie skoldagen.

Det talades också om att läraren måste inspirera eleverna. Vad det gäller musikämnet som forum för personlig utveckling och socialisering så centreras resonemangen kring sådant som att låta elever arbeta tillsammans, att arbeta mot samma mål och må bra som ett syfte för musikundervisningen. Ett led i personlig utveckling kan också vara att utvecklas färdighets- och kunskapsmässigt, men detta är ingen koppling som görs i intervjuerna.

Inom dessa två ämneskonceptioner blir musikundervisningen ett behagligt sammanhang att utvecklas personligt och socialt inom, utan konkurrens och krav på prestationer.
Ämneskonceptionerna musik som ett kompensatoriskt ämne och ämne för utvecklande av förmågor är ganska lika i sin framtoning eftersom kunskaps- och färdighetsutveckling är centralt, men det gäller inte i första hand kunskaper och färdigheter i musik. Musik blir ett medel att nå mål som exempelvis utveckling av kreativitet, motorik, kognition och emotionell förmåga.


De enda ämneskonceptioner där det specifika musikaliska kunnandet och vetandet framstår som ett mål i sig är inom ämneskonceptionerna musik som ett ämne för estetiskt uttryck och orienteringsämne. Musik som ett ämne för estetiskt uttryck är den ämneskonception som tydligast förvaltar föreställningen om musikaliskt kunniga, drivna och intresserade elever som har kommit så långt i sin musikaliska utveckling att de har tillägnat sig en förmåga att uttrycka sig musikaliskt.

Denna ämneskonception var också den som framstod som vanligast hos lärare i årskurs 9 i enkätstudien. I fördjupningsstudien fanns någon enstaka musikundervisningskontext som i praktiken kunde leva upp till denna ämneskonception, men överlag var man på en nivå som snarare skulle kunna gå in under ämneskonceptionen musik som övningsämne.
Men det var en ämneskonception som få av lärarna i enkätstudien anslöt sig till.
Det är möjligt att en så ambitiös ämneskonception som musik som ett ämne för estetiskt uttryck kräver elever med speciella förutsättningar, exempelvis elever som musicerar på fritiden och har ett vardagsliv där musik har en framträdande plats. Detta eftersom mer tillgängliga möjligheter till musikaliskt uttryck än spel på traditionella instrument som gitarr, keyboard, bas och trummor inte kunde få större utrymme t.ex. genom användning av datorer och digital teknik i musikundervisningen.

Det kan det också konstateras att ämneskonceptioner knutna till frågor om musik i relation till reflektion kring musik, samhälle och demokrati (Bladh & Heimonen, 2007; Georgii-Hemming, 2014) inte är någonting som förekommer hos lärarna i fördjupningsstudien. Ingen av lärarna lyfter exempelvis musik i relation till frågor om etnicitet eller genus.

Slutligen förtjänar det att påpekas att ämneskonceptionen musik som skapande ämne, vilket var en av de vanligaste ämneskonceptionerna i enkätstudien inte återfanns bland de intervjuade lärarna.
 
 

Läs hela inlägget »

Den nationella ämnesutvärderingen av musikämnet
i grundskolans årskurser 6 och 9,

NÄU13 påbörjades 2012 och blev klar våren 2015. 1200 skolor har medverkat.
Utvärderingen ger en nationell bild av undervisningen och måluppfyllelsen i musik.
Musikämnet har inte utvärderats på nationell nivå sedan 2003. Den utvärdering som då genomfördes (NU03) pekade på brister vad gäller bedömning och betygssättning, likvärdighet, behöriga lärare, utrustning, kort sagt brister i förutsättningar att bedriva en för eleverna likvärdig och kursplaneförenlig undervisning. Eleverna var dock positiva till själva musikundervisningen.
Utredningen som helhet finns att ladda ner på Skolverkets hemsida

VI redovisar delar av resultatet ur ett  elevperspektiv; hur eleverna ser på sin lärare, deras attityd till musik, huruvida eleverna anser att musik är ett viktigt ämne som ger nyttiga kunskaper etc. Avslutningsvis finns lite om vad föräldrarna tyckte.
 
Elevernas syn på sin lärare i musik
De senaste åren har utbildningspolitiska insatser gjorts för att öka både kompetensen hos lärare och läraryrkets status. Ambitionen har varit att detta skulle bidra till att förbättra elevernas resultat i skolan. Det får därför ses som angeläget att utvärdera hur eleverna  uppfattar sina lärare med utgångspunkt i olika aspekter.

Överlag anser elever i årskurs 9 att deras lärare i musik är bra och kompetenta. Allra bäst omdöme får lärarna när det gäller hur de behandlar pojkar och flickor. Majoriteten av eleverna tycker att det stämmer mycket bra att lärarna i musik behandlar pojkar och flickor lika. Detta får ses som ett gott betyg  åt lärarna beträffande likabehandling. Åtta av tio elever anser att det stämmer ganska eller mycket bra att läraren i musik undervisar bra och en nästan lika stor andel av eleverna tycker att läraren tror på dem och deras förmåga att lära sig samt är bra på att förklara så att eleverna förstår. Nästan sju av tio elever tycker att läraren har förmåga att entusiasmera dem och skapa intresse. Eleverna instämmer i något mindre utsträckning i att lärarna i musik har höga förväntningar på dem. Sex av tio elever tycker att detta stämmer ganska bra eller mycket bra och en lika stor andel anser att lärarna sätter rättvisa betyg. Det som lärarna anses vara sämst på enligt eleverna är att knyta undervisningen till samhället och livet utanför skolan. Endast drygt hälften av eleverna anger att det stämmer ganska eller
mycket bra att lärarna lyckas med detta.

Att musiklärarna får goda omdömen av eleverna bekräftas av fördjupningsstudien där det i intervjuerna också framkommer att eleverna är nöjda med sina lärare. De elever som intervjuas i denna menar i och för sig också att de flesta av dem inte har några andra musiklärare att jämföra med, åtminstone inte musiklärare som undervisar i grundskolans senare år. Trots att undervisningen vid de observerade skolorna har mycket olika karaktär säger sig merparten av eleverna vara nöjda. De få elever som ställer sig kritiska till sin lärare är mindre intresserade av musik och ifrågasätter också musik som obligatoriskt ämne i skolan.

Att en stor majoritet av eleverna är nöjda med sin lärare trots att musikundervisningens karaktär vid de skolor som deltagit i studien skiljer sig ganska mycket, kan eventuellt förklaras med att det är socialiseringsmekanismer som verkar och att lärare och elever anpassas till den musikundervisningskultur som gäller vid den specifika skolan och har svårt att förhålla sig kritiska och reflekterande eftersom de inte har något att jämföra med.
Elevernas attityd till sina lärare framstår också som överensstämmande med resultaten i NU-03 där lärarna också fick gott omdöme av sina elever.
 
Elevernas attityder till musikämnet
Det framstår också som angeläget att undersöka elevers attityd till ämnet eftersom en positiv sådan torde vara en viktig förutsättning för både bra resultat och trivsel på lektionerna.
Frågorna gällde om eleverna är intresserade och engagerade i musikämnet, om de känner arbetsglädje och tycker ämnet är roligt, om de anser att det är ett viktigt ämne där de har nytta av de kunskaper de tillägnar sig, om de behöver kunskaper i musik för sina fortsatta studier och i en framtida yrkesroll, om musikämnet har för mycket eller för lite tid i timplanen, hur stämningen i musiksalen är, om eleverna anstränger sig, om de är borta mycket från lektionerna samt hur de upplever pojkars respektive flickors intresse för ämnet.

Intresse, engagemang och arbetsglädje
Eleverna har en positiv inställning till musikämnet. Tre fjärdedelar av eleverna anger att det stämmer ganska eller mycket bra att musik är ett roligt ämne och en lika stor andel att musikämnet intresserar dem. Eleverna tycker även i hög grad att musik är ett ämne där de känner arbetsglädje och att musik är ett ämne som engagerar dem. Mellan sex och sju elever av tio har svarat för respektive av dessa påståenden att de stämmer ganska eller mycket bra. Samtidigt som denna allmänna bild av elevernas inställning till ämnet musik är väldigt positiv finns det elever som inte verkar uppskatta musikämnet. Mellan 25–40 procent av eleverna har på respektive påstående ovan svarat att de tycker att det aktuella påståendet stämmer ganska eller mycket dåligt.

När det gäller elevernas intresse för ämnet tycks detta har minskat något i förhållande till NU-03 då 85 procent av eleverna sade sig vara intresserade av musikämnet, det var också en större andel elever då som tyckte att det stämde mycket bra att musikämnet intresserade dem (drygt hälften mot en tredjedel i
denna utvärdering). En del frågor som ställts till elever i årskurs 9 har inte ställts till elever i årskurs 6 men elever i årskurs 6 har i ungefär lika stor utsträckning som elever i årskurs 9 svarat att de tycker att det stämmer ganska  eller mycket bra att musik är ett roligt ämne.
 
Är musik ett viktigt ämne som ger nyttiga kunskaper?
Figurerna ovan visar att elever i årskurs 6 i högre grad uppfattar att musikämnet är viktigt och nyttigt än elever i årskurs 9. I årskurs 9 anger knappt hälften av eleverna att det stämmer ganska bra eller mycket bra att musik är ett viktigt ämne medan drygt hälften tvärtom menar att detta stämmer ganska dåligt eller mycket dåligt. I årskurs 6 anger emellertid hela cirka 60 procent av eleverna att det stämmer ganska eller mycket bra att musik är ett viktigt ämne medan endast knappt en tredjedel inte håller med om detta.
Skillnaden i uppfattningen mellan elever i årskurs 9 och 6 här kan möjligtvis förklaras med att elever i årskurs 9 är mera inriktade på nyttoaspekten i ett fortsatt utbildningsperspektiv, medan eleverna i årskurs 6 fortfarande inte har börjat tänka på framtiden i form av exempelvis en mera fokuserad studieinriktning. Därför kan det antas att elever i årskurs 6 lägger andra betydelser i begreppet ”viktigt”, exempelvis viktigt för deras välbefinnande eller självkänsla.

På en fråga till eleverna om de anstränger sig för att få bra betyg i musik svarade de flesta (drygt 80 procent) att detta stämmer mycket bra eller ganska bra. Likaledes anser en överväldigande majoritet (drygt 90 procent) att det stämmer ganska eller mycket dåligt att de ofta är borta från musiklektionerna.
Både i forskning och i NU-03 har musikämnet delvis framställts som ett ämne vars funktion har varit som avkoppling från ett krävande skolarbete. Det faktum att eleverna uppger att de anstränger sig i musik och att mycket få av dem är borta från lektionerna talar för att musikämnet trots allt tas
på allvar.
 
Kunskaper i musik i ett framtida studie- och arbetslivsperspektiv
Knappt en tredjedel av eleverna i årskurs 9 anger att det stämmer ganska bra eller mycket bra att de behöver kunskaper i musik för att klara sina fortsatta studier och endast drygt två av tio anser att kunskaper från musikundervisningen är bra för det de tänker arbeta med i framtiden. Med tanke på att musik är ett ämne som eleverna ser positivt på och till viss mån också anser är viktigt och att de har
nytta av, verkar det som om annat än rena nyttoaspekter styr deras inställning, exempelvis tillfredsställelsen i att uttrycka sig genom musik eller att musikverksamhet skänker ett ökat välbefinnande.

Elevers uppfattning om musikämnet i ett timplaneperspektiv
Knappt hälften av eleverna anger att det stämmer ganska bra eller mycket bra att de har för lite tid i musik. I NU-03 var andelen elever som höll med om att det är för lite tid i musik något större. Andelen elever som tyckte att det stämde mycket bra att de har för lite tid i musik var också större i NU-03,
28 procent, jämfört med 18 procent i NÄU-13. Det har således skett en förskjutning mot en något mindre övertygelse att musikämnet har för lite tid. De flesta eleverna (82 procent) tycker emellertid inte heller att musikämnet har för mycket tid så slutsatsen blir att tiden i musikämnet från elevernas synvinkel åtminstone inte bör minska.

Elevers preferens för musikämnet relaterad till kön
Huruvida eleverna anser att det finns en skillnad i intresse för musikämnet relaterad till kön framstår som en viktig fråga som också diskuteras i anslutning till redovisningen av fördjupningsstudierna. Av resultatet framgår att en övervägande del av eleverna i både årskurs 9 och i årskurs 6 menar att det inte finns någon skillnad mellan pojkars och flickors intresse för musikämnet. Dock är andelen som tycker så något större i årskurs 9 än i årskurs 6. De elever som tycker att det finns en skillnad i intresse mellan flickor och pojkar anser att flickorna har störst intresse både i årskurs 9 (drygt 10 procent) och i årskurs 6 (drygt 20 procent).
Andelen elever som menar att pojkar har störst intresse för musikämnet är försvinnande liten. Det finns också en relativt stor andel elever som inte anser sig kunna ta ställning i frågan, vilket i sig kan tyda på att de inte reflekterat över den och att könsskillnaderna därigenom inte är uppenbara.

Elevernas kultur- och musikvanor
Den ojämförligt största fritidssysselsättningen för elever som har med musik att göra är musiklyssning. En överväldigande majoritet av eleverna i årskurs 9 (knappt 90 procent) anger att de lyssnar på musik ofta. Ungefär en tredjedel av eleverna säger sig spela eller sjunga ofta på fritiden, och ytterligare cirka
en fjärdedel av eleverna i denna årskurs anger att de spelar eller sjunger ibland. Konsertbesök och bevistande av andra musikevenemang elever i årskurs 9 säger sig göra sådant ofta eller ibland. Sammantaget kan det konstateras att eleverna i årskurs 9 framstår som aktiva vad det gäller musik som fritidssysselsättning.

Resultaten i årskurs 6 är i stort sett desamma, med undantag för att konsertbesök och bevistande av andra musikevenemang är ännu mindre vanligt enligt elever i denna årskurs. Detta kan vara förståeligt på grund av att elevernas ålder är lägre. Viktigt att notera är att när det gäller att lyssna på musik, att  spela eller sjunga på fritiden, liksom att besöka konserter eller andra musikevenemang tenderar pojkar, både i årskurs 9 och i årskurs 6, att i lägre utsträckning än flickor ange att de gör sådana saker. Sammantaget kan det konstateras att föräldrarnas vanor kring musikaktiviteter i stort tycks överensstämma med deras barns.

Vad tyckte föräldrarna?
I enkäten till elever i årskurs 9 finns också två frågor som fokuserar hur eleverna uppfattar inställningen till musikämnet hos de vuxna som de bor med. Frågorna är skrivna som påståenden och lyder: De vuxna som jag bor tillsammans med tycker musikämnet är viktigt, och: Musik är ett ämne där jag får stöd och uppmuntran hemifrån. Elevernas svar tyder på att det finns olika uppfattningar om musik i hemmen. Ungefär hälften av eleverna anger att det stämmer mycket bra eller ganska bra att de vuxna som de bor tillsammans med tycker musikämnet är viktigt och att de får uppmuntran hemifrån, medan ungefär
hälften anger att det stämmer mycket dåligt eller ganska dåligt. Dock har 20 procent av eleverna svarat att påståendet Musik är ett ämne där jag får stöd och uppmuntran hemifrån stämmer mycket bra medan 13 procent har gett samma svarsalternativ för De vuxna som jag bor tillsammans med tycker musikämnet är viktigt.

Föräldrarnas kultur- och musikvanor
Det ställdes också några frågor om elevernas föräldrars kultur- och musikvanor som berörde hur ofta de besökte musikevenemang, tittade på kultur- och musikprogram på TV, sjöng och spelade samt lyssnade på musik. Det visade sig att musiklyssning var den vanligaste aktiviteten och omkring 90 procent av eleverna i årskurs 9 skattade att deras föräldrar lyssnade på musik ofta eller ibland. Cirka 40 procent av eleverna angav att deras föräldrar ofta eller ibland tittade på kulturprogram på TV. Drygt en tredjedel av  eleverna i årskurs 9 svarade att deras föräldrar sjöng eller spelade och bevistade kulturevenemang ofta eller ibland. Att musiklyssning är en vanlig aktivitet får ses som ganska givet, men lite förvånande kan det tyckas vara att en tredjedel av föräldrarna är så aktiva med eget musicerande. Mindre förvånande är dock att en skillnad uppmättes när det gäller föräldrars utbildningsnivå i relation till kulturvanor.
Elever med högutbildade föräldrar tenderar att i högre grad svara att de vuxna i hemmet går på konserter, musikaler, operaföreställningar och andra musikevenemang
 

Läs hela inlägget »
Etiketter: näu13

En viktig anledning till att musik har en rad goda effekter på hälsan tycks vara att musik dämpar stress och därigenom direkt påverkar hur kraftigt vårt immunsystem arbetar, både i försvaret mot infektioner och i processer där inflammationer bidrar till sjukdomar som åderförkalkning, depression och reumatiska sjukdomar. Både vi och andra högre djur har ett stressystem, som är till för att snabbt hjälpa kroppen ställa om alla system för att slåss eller fly om det dyker upp en oväntad fara, som en skogs- brand eller ett rovdjur. Hjärtat börjar slå snabbare, man andas fortare, adrenalin och noradrenalin ökar blodtillförsel till hjärta och andra muskler, och stryper den till hjärna och andra inre organ, vars arbete tillfälligt kan sättas på vänt. Stresshormoner kortisol signalerar till bland annat immunförsvaret, att det för tillfället inte ska lägga en massa kraft på att bekämpa infektioner. Det kan också vänta.


Stress är alltså mycket ändamålsenligt för att hjälpa oss hantera snabbt uppdykande, kortvariga fysiska hot. Tyvärr slås våra stressreaktioner också på av sociala och psykiska hot, som kan stanna kvar länge. En omöjlig arbetssituation är mobbning, risk för uppsägning etc. När dessa reaktioner är på hela tiden slits kroppen. Signalerna till immunförsvaret kommer, istället för att hålla det nertryckt, underlätta för inflammationer att dyka upp på ställen och i sammanhang där de inte alls annars skulle visa sig, något som kan bidra till många olika sjukdomar.

Forskare från London har systematiskt undersökt och jämfört ett stort antal vetenskapliga rapporter kring musikens betydelse för stress och immunförsvar:

Att lyssna på och delta i musik har en lugnande effekt: I 22 av 25 studier, som handlar om psykologiska tester av stress och oro där försökspersoner lyssnat på eller deltagit i musik, såg man en signifikant lugnande och avstressande effekt av musik. I 16 av 20 studier såg man vidare att musik sänkte blodtrycket, hjärtats hastighet och andningshastigheten.

Två studier visade också att hudens elektriska ledningsförmåga (konduktans) sjönk, ett klassiskt tecken på ökat lugn. Dessa effekter var starkare med lugn musik än med snabb. I en studie hade exempelvis Mozarts musik starkare lugnande effekt än traditionella avslappningsövningar. I en annan hade lugn musik bättre effekt än valium (diazepram).

Musik dämpar kroppens stressrespons: De flesta studier som undersökt detta visade att musik, särskilt lugn musik, tydligt sänker halten av stresshormonet kortisol. Tolv olika studier visade detta, endast i två av studierna såg man motsatsen. Möjligen kan musik även minska frisläppandet av adrenalin och noradrenalin.
(Det såg man i fyra av tolv studier som undersökt saken, så minskning av adrenalinmängden kan inte vara en generell effekt av all musik i alla situationer, men troligen en specifik effekt av vissa sorters musik, och/eller i vissa situationer).

Musik tycks också dämpa startsteget för inflammationer
Inflammationer börjar med att några celler i kroppen uppfattar en retning, och börjar avge signalämnen som lockar till sig andra vita blodkroppar, som sätter igång olika försvarsreaktioner. En viktig medlem av den signalkaskaden är ett signalämne som heter interleukin 6 (IL6).
Fyra studier som mätt mängden av detta signalämne hos försökspersonerna visar en tydlig minskning efter det man ägnat sig åt eller lyssnat på musik. Det skulle kunna innebära att musik minskar risken för att inflammationer startar där de inte behövs, och vi vet att ”onödiga” inflammationer är inblandade i en rad olika sjukdomar, från depression till åderförkalkning. Dessutom finns tydliga data som visar att musikterapier kan förebygga och lindra flera av dessa.

Musik tycks alltså stärka försvaret mot infektioner.
Vidare vet vi att kortisol trycker ner de processer i immunförsvaret där kroppen reagerar mot infektioner. När stress avtar och kortisolhalter sjunker förbättras därför vårt försvar mot infektioner. Några enstaka studier visar att musik och musicerande ökar mängden vita blodkroppar av olika slag. Ett stort antal studier visar entydigt att musiklyssnande och musicerande ökar mängden i saliv och slem av en speciell slags antikroppar som kallas IgA. Deras uppgift är att binda bakterier och virus i munhåla och tarmar, och hindra dem från att haka fast i dess väggar för att sedan ta sig in i kroppen.

Musik kan lindar allergiska reaktioner. Två studier har undersökt hur de reaktioner som är inblandade i klassiska allergier påverkas av musik. I den ena undersöktes mängden histamin som bildades när försökspersoner ätit mat de var allergiska mot. I denna studie såg att musik minskade dessa reaktioner. I den andra såg man att musik av Mozart dämpade mängden av IgE-antikroppar inblandade i allergiska reaktioner mot latex.

Källa:
http://www.kulturellahjarnan.se/2015/03/10/musik-stress-immunforsvar-och-halsa/
 

Läs hela inlägget »
Etiketter: kulturella hjärnan