Vilka är dina viktigaste forskningsresultat?
– Tvärtemot vad många tror, visar studien att estetiska lärprocesser inte uppstår automatiskt i ämnen som bild, musik och slöjd. Det krävs att läraren är medveten om det och utformar undervisningen så att eleven kan lära sig på olika sätt.
Den standardiserade lärprocessen var helt dominerande i de skolämnen som jag observerade. Det arbetades likadant i till exempel svenska och matematik som i slöjd och musik. Lärarna gav detaljrika instruktioner om vad som skulle göras och hur det skulle göras. Det fanns oftast givna svar på uppgifterna. Eleverna uppmuntrades varken till egna kreativa lösningar eller till experimenterande och reflektion. Vid intervjuer med eleverna
tyckte de att lärande handlar om att komma ihåg fakta och få många poäng på prov. I ett ämne som bild kunde det handla om att göra många teckningar efter lärarens instruktioner.

Blev du överraskad av resultatet?
– Jag blev förvånad över att lärprocessen var så standardiserad i alla ämnen, även i de estetiska ämnena. När lärarna själva beskriver sin undervisning berättar de om att skapande aktiviteter, reflektion och dialog står i centrum – handlingar som kan kopplas till estetiska lärprocesser.
Men i praktiken var det i stället lärarnas tolkningar av skolans styrdokument som styrde undervisningen, till exempel att de skulle förmedla ett visst kunskapsstoff inom en viss tid och att eleverna skulle memorera faktakunskaper. Jag tror också att lärarna har skolats in i ett synsätt kring lärande från sin egen utbildning.
Under lärarutbildningen är det därför viktigt att ha diskussioner om vad olika lärprocesser innebär. Som lärare måste man kunna göra medvetna val om hur undervisningen ska utformas. Det är särskilt viktigt att lärare i estetiska ämnen inte tar för givet att exempelvis kreativitet och undersökande automatiskt uppstår i deras ämnen.

Hur kan lärare i estetiska ämnen dra nytta av resultaten?
– Min förhoppning är att de blir mer uppmärksamma på hur de lägger upp sin undervisning.
Att samtala med eleverna om lärande och låta eleverna vara med och forma sitt lärande kan vara ett sätt att uppmuntra estetiska lärprocesser. Rent praktiskt skulle en bildlärare till exempel kunna låta eleverna undersöka en linje på olika sätt genom att experimentera med linjen i olika material eller jobba med  linjer som finns inomhus och utomhus –
innan de använder linjen i en teckning.

Kan den estetiska lärprocessen underlätta lärandet i andra ämnen?
– Som jag ser det kan estetiska lärprocesser finnas med i alla skolämnen, exempelvis som experimenterande eller undersökande resonemang. Men det har länge funnits en före-ställning om att lärandet i de estetiska ämnena kan underlätta inlärningen även i andra
ämnen.
Det har också varit ett argument som framförts för att legitimera de konstnärliga ämnena i skolan. All forskning visar dock på att lärandet i estetiska ämnen inte genererar några inlärningseffekter i andra ämnen. Möjligen kan mycket memorerande av texter i dramaundervisning underlätta språkinlärning.
Ur tidningen Uttryck

Läs hela avhandlingen

Användandet av digitala verktyg blir allt vanligare i alla ämnen i klassrummen. Inom de estetiska ämnena är användandet av datorer och paddor desto ovanligare, med musik som ett utmärkande exempel. Musikindustrin är som vi känner till en stor användare av digitala verktyg. Skolverket har insett betydelsen av digitala verktyg i skolan.
Skolverkets hemsida stödmaterial i digitala verktyg för musikämnet.

Enligt en artikel i Skolvärlden (december 2016) ”krävs ett paradigmskifte för hela musikämnet”. Det är Olle Zandén, universitetslektor vid institutionen för musik och bild som står för dessa ord.
Musiklärarnas brist på kännedom inom det digitala kunskapsfältet bekräftas av Skolverkets Nationella ämnesutvärdering av musik. Enligt rapporten beror frånvaron av digitala verktyg i musikundervisningen på att många musiklärare saknar tillräcklig kunskap om hur verktygen fungerar. Andra som behärskar tekniken, står fortfarande frågande till hur den bäst kan integreras i undervisningen.

Med detta som grund tillsattes hösten 2015 en projektgrupp bestående av forskare, musik-lärare och musiklärarutbildade från institutionen för musik och bild vid Linneuniversitetet i Växjö. Efter ett omfattande researcharbete finns nu ett undervisningsmaterial i digitala verktyg. Det innehåller rekommendationer om användning samt erfarenheter av fördelar
och risker med att låta eleverna arbeta digitala verktygen.
 

I slutet av oktober 2016 överlämnade Kulturskoleutredningen sitt betänkande ”En inkluderande kulturskola på egen grund” till kultur- och demokratiminister
Alice Bah Kuhnke och utbildningsminister Gustav Fridolin.
Kulturskoleutredningen vill öka samverkan mellan landets kulturskolor och ge landets barn och unga bättre tillgång till kultur. Utredningen föreslår ett nationellt kulturskolecentrum med uppgift att bl.a. fördela ett statsbidrag om 200 miljoner för att kunna möta ett utvecklingsbehov och jämna ut olikheterna mellan landets kommunala kulturskolor.

Variationen i kvalitet mellan kulturskolor i kommunerna beskrivs i dag som stor. Det finns grupper av elever som inte har samma tillgång till kulturskolan som andra. Det kan handla om elever som är nyanlända, inte pratar svenska hemma eller elever på glesbygden. Kulturskolan måste vara tillgänglig för fler, och då behövs en nationell politik för detta. Likaså föreslås en ny yrkesexamen för att stärka kulturskolans pedagogiska grund. Brist på pedagogisk kompetens inom konstnärliga områden uppges vara ett av huvudproblemen
idag. Fler kandidatexamina inom konstnärliga ämnen tas också upp som ett förslag till att utveckla lärosätens möjlighet att möta kulturskolans behov.

Utredningens förslag i korthet:

• Nationella mål för den kommunala kulturskolan ska införas.
• Ett nationellt kulturskolecentrum ska inrättas som ett särskilt beslutsorgan inom Statens kulturråd med ansvar för en nationell uppföljning, att fördela statsbidrag och att främja erfarenhetsutbyte och samverkan.
• Pedagogiska kandidatexamina inom fler konstformer behöver utvecklas för att bättre motsvara kommunernas kompetensbehov. Ämneslärarexamen, med inriktning mot de estetiska ämnena, bör öppna upp även mot kultur­skolan för att vara mer flexibel och motsvara kommunernas rekryteringsbehov av kombinationstjänster.
• En yrkesexamen som leder till kulturskolepedagog, om 90 högskolepoäng, ska inrättas. En sådan yrkesexamen förutsätter konstnärliga förkunskaper om minst 90 högskolepoäng eller motsvarande.
• Ett bidrag för regional samordning ska inrättas för att förbättra samverkan mellan kommuner och landsting, liksom kommuner emellan. Genom att bättre ta till vara de gemensamma resurserna kan kulturskolornas ­utveckling främjas.
• Olika typer av stimulans­bidrag kan ge barn och unga ökad tillgång till en inkluderande kulturskola utifrån kommun­ernas varierande behov. Därför föreslår utredningen utvecklingsbidrag på 200 miljoner kronor, ett tidsbegränsat verksamhetsbidrag till kulturskola till kommuner med liten folkmängd och låg befolkningstäthet samt ett bidrag till kulturskoleverksamhet med nationell spetskompetens.
• Forskning med inriktning mot kulturskoleområdet är eftersatt och utredningen föreslår därför en satsning på 20 miljoner kronor samt att en nationell forskarskola inrättas.