MR - Musiklärarnas Riksförening

 

Forskning/Pedagogik

MR samlar här information om forskning, musikpedagogik samt material från myndigheter som t ex Skolverket.  Det kan vara avhandlingar, examensarbeten,  rapporter eller artiklar som vi tror att du som musiklärare kan ha nytta av att läsa och känna till. På denna sida finns också länkar samt material i ett pdf-arkiv längst ned.
 

2021 > 04

« Tillbaka

Komponera mera

2021-04-02

I skolans värld sker ofta musikskapande och komponerande i grupp. Fördelar, som ofta nämns, är att den kognitiva bördan fördelas mellan flera individer och att eleverna får möjlighet att arbeta inom sina zoner för proximal utveckling. Många av de processer som finns i ett lärande förekommer också i en musikskapande process. Lärande handlar om att lära sig något nytt där den lärande måste vara villig att sträcka sig över sitt nuvarande kunnande (kompetens) och bekvämlighetszon, vilket innebär ett slags risktagande. På ett liknande sätt kännetecknas en kreativ process av en villighet i att våga ta risker genom att kombinera idéer och lösningsförslag på ett oväntat sätt, men också att vara mentalt förberedd för att kunna göra upptäckter som sker genom misstag eller på grund av lyckosamma tillfälligheter.
I kollaborativa musikskapandeprocesser utvecklar eleverna både ämnesspecifika kunskaper och generella kompetenser, såsom samarbetsförmåga, kollektiv intelligens, visualisering, initiativförmåga, risktagande och fantasi. Musikskapande främjar också ett förhållningssätt som utvecklar entreprenörskap, då det stimulerar elevernas kreativitet samt vilja till att pröva egna idéer. En kreativ förmåga i musik kan således anses som förberedande för att utveckla kreativ kompetens inom många områden.

Göran Nikolausson, lärare vid Linnéuniversitetet och frontfigur i Make Music Matter!, presenterar, i denna sammanfattande text från en studie på avancerad nivå med inriktning mot musikpedagogik, sina teoretiska utgångspunkter och resultat av en undervisningspraktik i musik i grundskolans årskurs 9.För att elever ska utveckla sin förmåga att komponera musik har den brittiske professorn Martin Fautley utvecklat en modell som behandlar komponerande som en lärandeaktivitet i åtta steg. Han menar att det främsta syftet med att komponera musik i skolan bör vara att komponera musik, och inte i första hand att ha producerat en komposition, en produkt.

Komponerande kan med denna modell bli en aktivitet där eleverna blir medvetna om hur en skapandeprocess går till och där de bygger vidare på sina förkunskaper samtidigt som de utvecklar nya kunskaper. Genom att fokusera på processen lika mycket som på slutprodukten får eleverna förutsättningar att reflektera över både sitt eget och andras skapande. Arbetssättet innebär att eleverna utvecklar sin förståelse om skapandeprocessens olika faser och om olika aspekter hos den slutprodukten. Nedan visas de åtta stegen i modellen för komponerande.

Komponerande som en läraktivitet i åtta steg

  • komponerandets stimulus (sätter igång lusten att komponera musik)
  • bekräftelsefasen (komponerandets riktlinjer)
  • generering och utnyttjande av idéer (pröva och ompröva idéer)
  • organisering: (välja ut de idéer som har störst potential till att bli något musikaliskt)
  • presentation av pågående arbete (kamratvärdering)
  • revision (förbättringsarbete av sin komposition utifrån den feedback som har getts)
  • transformation och utveckling (mer påtagligt förändringsarbete av musikproduktion)
  • framförande (redovisning av sin musikproduktion för lärare och klasskamrater etc)
     

Musikskapandets sociala klimat En kreativ process i skolan kännetecknas av ett socialt klimat där varje elev kan känna sig trygg och vågar testa sina idéer istället för att oroa sig för om de är tillräckligt bra. Vidare stärks en kreativ och produktiv inlärningsmiljö av att eleverna blir engagerade i vad som ska läras och får möjlighet att reflektera över sina handlingar samt att de får använda sig av sina tidigare erfarenheter. Detta leder till att eleverna lär sig att formulera sin förståelse av komponerande utifrån egna erfarenheter.

Att arbeta med kollaborativt musikskapande i skolan kan vara förenat med viss problematik, då det är svårt att veta vem och vad som har gjorts. Läraren har också en begränsad insyn i den kognitiva processen hos eleverna. En insyn är dock nödvändig för att kunna främja elevers lärande. I den modell som Lars Lindström, professor i pedagogik, utvecklat, kan process- och produktkriterier med nivåbeskrivningar användas i formativt syfte för att upp-märksamma skapandets tysta processdimensioner. Genom att tillämpa process- och produktkriterier i undervisningen blir det möjligt att kartlägga och bedöma elevernas kunskapsutveckling. En kriterierelaterad bedömning bidrar också till mer likvärdig och rättssäker bedömning av elevers kunskaper samt lägger grund för utvecklandet av en professionell och kollegial bedömningskultur bland musiklärare.

Nedan visas två matriser som belyser elevens utveckling i musikskapande och komponerande med hjälp av process- och produktkriterier ur ”ett novis- till expertperspektiv”.

Till processmatrisen ingår en intervjumall med elva frågor som läraren använder för att kartlägga och bedöma de kognitiva aspekterna i elevernas musikskapande. Varje fråga är kopplad till ett eller flera kriterier i någon av de ovanstående matriserna.

1) Vilken uppgift i musikskapande med digitala verktyg har du arbetat med? (Kriterium 1: Förverkligande av intentionen)

2) Välj en musikalisk idé/musikproduktion där du använder digitala verktyg som du tycker om. Förklara varför. (Kriterium 7: Förmåga till självvärdering – kvalitet)

3) Välj en musikalisk idé/musikproduktion där du använder digitala verktyg som du är mindre nöjd med. Varför tycker du sämre om den?(Kriterium 7: Förmåga till självvärdering – kvalitet)

4) Välj en musikalisk idé/musikproduktion där du använder digitala verktyg som säger något om ditt eget sätt att uttrycka dig. Hur ser man att det är du som har gjort den? (Kriterium 7: Förmåga till självvärdering – personlig stil)

5) Vad har du velat uttrycka eller säga med dina musikaliska idéer? (Kriterium 1: Förverkligande av intentionen – kan musikskapandet stå för sig själv eller kräver det en förklaring?)

6) Vilka problem och svårigheter stötte du på under arbetet i musikskapandet med digitala verktyg? Hur bar du dig åt för att lösa dem?(Kriterierna 4, 5 och 6 – information om arbetsgången)

7) Har du prövat att göra något du inte kunde innan? Hur gick det? (Kriterium 5: Uppfinningsförmåga – mod att pröva något nytt och förmåga att lära sig av gjorda erfarenheter)

8) Välj en musikalisk idé med digitala verktyg där du lärt dig något nytt för att skapa musik). Vad lärde du dig? (Kriterium 5: Uppfinningsförmåga)

9) Varifrån fick du idéer eller uppslag till de musikaliska idéerna/ditt musikskapande? (Kriterium 6: Förmåga att utnyttja förebilder – hur aktivt och självständigt eleven utnyttjat förebilder och källor)

10) Välj en musikalisk idé med digitala verktyg som du skulle vilja ändra eller göra om. Vad skulle du i så fall göra? (Kriterium 5: Uppfinningsförmåga)

11) Hur mycket hjälp har du fått? Vem har hjälpt dig och på vad sätt?(Denna fråga är relevant vid bedömningen enligt samtliga kriterier)

Av tabellerna framgår att novisen utmärker sig genom att gå in i processen utan att veta vad den söker och har heller ingen förståelse för hur musikalisk dramaturgi skapas. Novisens bristande kunskaper samt ovana och osäkerhet i att använda hantverket försvårar också dennes möjligheter att kunna uttrycka det som eftersträvas. Expertens ingång i en skapandeprocess är helt annorlunda, då den har dels kunskaperna om hur instrumentet kan användas för att få fram ett specifikt uttryck, dels de färdigheter som krävs för att kunna uttrycka detta på instrumentet.

Resultat av studien I musikskapande undervisning, där läraren betonar process lika mycket som produkt, får eleven bättre förutsättningar att reflektera över sitt eget och andras skapande. Arbetssättet utvecklar både elevens förståelse om skapandeprocessens olika faser och aspekter hos den skapade produkten. Studien visar att processvärdering kan tillämpas som analysverktyg för att få insyn i elevens kognitiva processer under en skapande process och för att uppmärksamma och sätta ord på den tysta kunskapsdimension som processkriterierna belyser och som annars lätt kan förbises. I denna studie av ett kollaborativt musikskapande med digitala verktyg har eleven utvecklat sin förmåga att komponera musik och sin förståelse för de processer som ingår i en skapandeprocess samt utvecklat sin digitala kompetens. Dessutom har eleverna utvecklat generella kunskapskvaliteter som samarbetsförmåga, undersökande arbetssätt, kreativitet, förmåga till självvärdering och förmåga att utnyttja förebilder liksom ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap.

Göran Nikolausson

Bakgrund
Komponera mera – en studie om kreativa lärandeprocesser i musikskapande på grundskolan tar sin utgångspunkt i två teoretiska modeller om lärandeprocesser; en studie om komponerande som en lärandeaktivitet i åtta steg en studie om portföljvärdering av elevers skapande i bild som belyser utvecklingen från novis till expert. samt en studie av en undervisningspraktik i musik i grundskolans årskurs 9 där såväl lärarens undervisning som elevers lärande studerats. Med utgångspunkt i de teoretiska modellerna har musiklärarens undervisning och elevernas lärande analyserats. Metodologiska utgångspunkter för studien har varit deltagande observation, halvstrukturerade intervjuer och en självvärderingsenkät med öppna frågor.

Matrisernas användningsområde
Matrisen bör främst användas formativt i elevens kunskapsutveckling, men kan även vara till hjälp vid bedömning med utgångspunkt i kunskapskravens kriterier. Ur Lp011 - exempeltillämpning: ”Eleven kan utifrån egna musikaliska tankar och idéer skapa musik” Produktkriterier; Förverkligande av intentionen, Processkriterium: ”Förmåga att utnyttja förebilder, Undersökande arbetssätt ”...genom att med hjälp av röst, instrument eller digitala verktyg” Produktkriterium: ”Hantverksskicklighet” ”...pröva och ompröva hur”
Processkriterier; ”Kreativitet”, ”Undersökande arbetssätt”, ”Förmåga till självvärdering ”...olika musikaliska byggstenar kan forma kompositioner som har en fungerande form och en karaktäristisk stil.” Produktkriterier ”Sound, form och dramaturgiskt berättande”, Processkriterier: Undersökande arbetssätt ”Eleven kan även ge välutvecklade omdömen om eget och andras musicerande och ge förslag som kan leda till att det musikaliska arbetet utvecklas. Processkriterier: ”Förmåga till självvärderin

Källor: Nikolausson, G; (2020)
Komponera mera – en studie om kreativa lärande processer i musikskapande på grundskolan. http://lnu.diva-portal.org/smash/record.jsf?dswid=1052&pid=diva2%3A1510802

Läs hela inlägget »
Etiketter: undervisning

Snabbsök Forskning

Senaste

PDF-Arkiv

Länkar